Receptbanken

Välj vad du vill laga. Därefter väljer du vad du har i kylen eller det du är sugen på!

Detaljerad sökning »

 

Laktosintolerans

För att vi människor skall kunna bryta ner den specifika kolhydrat som finns i mjölk, dvs. laktos, behövs ett enzym som heter laktas som finns i tunntarmen. Alla människor föds med detta enzym, men det finns ett fåtal som har brist på laktas redan vid födseln. De som saknar förmågan att bryta ner laktos har laktosintolerans.

Laktosintolerans

Det är ytterst ovanligt att barn drabbas av laktosintolerans före skolåldern. Barn föds med förmågan att bryta ner laktos. Det är rent fysiologiskt nödvändigt eftersom små barn annars inte skulle kunna tillgodogöra sig modersmjölken som ju också innehåller laktos. Hos ett fåtal barn (ca 5%) kan denna förmåga sedan minska då de blir äldre. Men minskningen börjar först efter 6-7 år ålder.
 
Laktos är ett av näringsämnena i mjölk nämligen ett kolhydrat. Laktos bryts ner av enzymet laktas som finns i tunntarmens slemhinna. Laktosintolerans är ingen allergi utan en bris av enzymet laktas vilket gör att förmågan att spjälka laktos minskar. Det laktos som då inte bryts ner i tunntarmen fortsätter ner till tjocktarmen där tarmbakterierna bryter ner laktos och en jäsningsprocess startar. Vid denna process bildas gas. Symtomen kan då bli magknip, gasbildning, diarré och magsvullnad. Besvären kan upplevas som obehagliga, men är inte farliga. Så gott som alla spädbarn föds med förmågan att bryta ner laktos. Annars skulle barnet inte kunna tillgodogöra sig bröstmjölkens laktos. De som blir laktosintoleranta debuterar vanligen mellan 5-15 år och ca 4-5% av den vuxna svenska befolkningen är laktosintoleranta.
 
Hur mycket laktos en person som är laktosintolerant tål är individuellt och alltså en dosfråga. Vissa kan dricka ett glas mjölk till maten utan problem medan andra reagerar på mindre mängd laktos. Mjölk i samband med måltid brukar fungera bättre än mjölk på tom mage. Genom att sprida ut mjölkportionerna över dagen kan mindre mängder mjölk vid flera tillfällen gå bra. Fil och yoghurt innehåller mindre laktos och tolereras därför bättre. Hårdost är laktosfritt. För personer som även reagerar på mindre mängder laktos finns både laktosreducerat och laktosfri mjölk.
 
Allergisk mot mjölk
Man kan också vara allergisk mot mjölk. Det innebär att kroppens immunförsvar reagerar mot mjölkens proteiner. Detta kan drabba barn när de börjar äta vanlig mat, men växer oftast bort. Ungefär 1 % av barnen i Sverige är allergiska mot komjölksprotein. Men allergin växer bort så att endast 0,1% av den vuxna befolkningen har en komjölks-proteinallergi. Vid en allergi är det oerhört viktigt att alla mjölkprodukter och livsmedel som innehåller mjölkprodukter utesluts.