Receptbanken

Välj vad du vill laga. Därefter väljer du vad du har i kylen eller det du är sugen på!

Detaljerad sökning »



 

Miljoner ton mat kastas i soporna

Varje vecka slänger och häller en svensk i genomsnitt ut 1 kg mat och dryck i onödan. Bara i det egna hemmet. Hur har vi hamnat i ett sådant fruktansvärt slöseri? Och vad kan vi göra åt det?  Om du minskar ditt matsvinn gör du en insats för miljön samtidigt som du sparar in matpengar. Ett hushåll kan spara 3000-6000 kr per åt genom att minska matsvinn.

I genomsnitt slänger och häller varje svensk ut 97 kg mat och dryck varje år, bara i hemmet. Av detta matavfall är ungefär hälften matsvinn, dvs sådan som slängs eller hälls ut ”i onödan”. Vi hade kunnat använda maten om vi hade hanterat den annorlunda. Om denna mat istället hade konsumerats, skulle miljöpåverkan från hela livsmedelskedjan minska. Att slänga mat är också ett stort slöseri med pengar.

Längs hela vägen från jord till bord slängs mat i onödan. Vi kastar mat i hemmen, men också när vi äter mat på restaurang, i skola och inom vården. Även under produktionen och i livsmedelsbutiker slängs det mat, av flera olika anledningar.

Total mängd matavfall i Sverige 2016 var 1 255 000 ton (enligt siffror från Naturvårdsverket 2018). De svenska hushållen står för cirka 75 % av allt matavfall (via avlopp och avfall) och det blir 938 000 ton. Utöver det uppkommer ytterligare ca 317 ton matavfall från jordbruk och fiske, livsmedelsindustri, matbutiker, storkök och restauranger (men i den statistiken finns inte matavfall från avloppet med).

Onödig miljöpåverkan
Produktion av livsmedel står för cirka 25 procent av den totala klimatpåverkan. Under produktionen används massor av vatten, mediciner ges till djur, fiskar fångas och djur slaktas.  Energi används i alla led och männsikor lägger omsorg på att producera livsmedel och laga mat. Om matens sedan slängs så är det ett oerhört stort resursslöseri - helt i onödan. 

Många orsaker till att vi slänger mat
I princip alla människor anser att det är fel att slänga mat, att det är oetiskt och oekonomiskt. Enligt undersökningar är de flesta ovetande om hur mycket mat de själva slänger och varför. En vanlig kommentar är att "andra slänger mat, men inte jag". I vissa fall har vi även blivit uppfostrade till att slänga mat i termer som att "vi ska akta oss för gammal mat, du kan ju bli sjuk".

I de flesta fall är det ett flertal olika faktorer som samverkar och tillsammans bidrar till att så mycket mat går till spillo. Kanske slänger vi ibland mat av gammal vana, utan att reflektera. 

Exempel på orsaker till varför vi slänger mat:

  • Mat finns i överflöd, lättillgänglig och till ett förhållandevis lågt pris. Maten som slängs är lätt att ersätta och de flesta har råd. Kanske är maten helt enkelt för billig?
  • Vi köper för mycket mat i vår tro att vi ska hinna laga och äta en massa god mat, men vardagen kommer ikapp och maten blir liggande
  • Förpackningarna är inte anpassade till behovet eller så blir vi lockade av att köpa storpack med lägre kilopris. Specialerbjudanden kan locka oss att köpa extra mycket och uppmuntrar oss att "betala för två men ta tre".
  • Vi glömmer mat i kyl, frys och skafferi för att det är stökigt och svårt att överblicka, eller är det av ointresse?
  • Många av oss odlar och producerar inte längre vår mat och har då svårt att överblicka och förså vilka stora insatser det krävs i form råvaror, gödsel, omsorg och arbetstid för att framställa maten. Har vi kommit för långt ifrån matenproduktionen och mist en del av respekten för råvaran?
  • De flesta som lever i Sverige idag har aldrig upplevt brist på mat eller svält och har inte behövt hushålla och ta hand om "allt".
  • Vi övertolkar "bäst-före-datum" och vet inte vad vi ska göra med mat som närmar sig "sista förbrukningsdag". Har vi slutat att använda våra sinnen?
  • Vi är vana vid att livsmedel vi köper ska ha perfekt utseende, men smaken och näringen sitter inte i utssendet.
  • Vi skalar, ansar, skär och väljer bort bort i absurdum. Vi väljer bort flera styckningsdetaljer på dju och det blir allt ovanligare att äta organ som t ex lever eller blod.
  • Vi blir serverade för stora portioner eller tar själva till oss för mycket mat. Vi bufféservering där du får äta hur mycket du vill till ett pris är det särskilt svårt att ta lagom mycket.
  • Okunskap om eller kanske ointresse för råvaror, förvaring och matlagning. 

Mat som ofta slängs i hemmet:

• Mat med utgången hållbarhetsdatum
• Frukt och grönsaker som blivit dåliga
• Matrester av alla slag men främst kokt potatis, pasta och ris.
• Kött och köttpålägg slängs i mindre mängd, men dessa råvaror påverkar både miljö och ekonomi negativt i högre grad och behöver extra uppmärksamhet
• Mjölk, fil och andra mejeriprdukter
• Mjukt bröd
• Kaffe, te
• Mat från tallriken som vi inte orkar eller vill äta upp
• Drycker

Singelhushåll slänger mest mat per person, hushåll med många personer slänger minst per person. Mest slänger personer mellan 55-64 år, de som är äldre än så har upplevt brist på mat och kastar inte något i onödan.

Skilj på bäst före och sista förbrukningsdag
Livsmedel som är mindre känsliga är märkta med bäst-före-datum. Maten håller ofta mycket längre än vad som anges som bäst-före. Livsmedlen kan ofta ätas efter att datumet passeras om de förvarats och hanterats på ett bra sätt.  De får säljas efter detta datum om de inte är eller misstänks vara dåliga. Vi kan oftast lita till våra sinnen. Ser det bra ut samt luktar och smakar gott så går det att äta maten. Det finns vissa undantag för de som har nedsatt immunförsvar, är gamla och sjuka eller är gravida. Läs på länken om datummärkning.

Känsliga livsmedel som lättare blir hälsovådliga är märkta med sista förbrukningsdag. Mat som passerat sista förbrukningsdag ska inte ätas och får heller inte säljas om den inte tillagats eller fryst ner innan detta datum.Läs mer om datummärkning här.

Spara pengar på att slänga mindre mat
En familj kan tjäna många tusenlappar om året på att hushålla bättre med maten. Enligt livsmedelsverket.se kan ett hushåll tjäna mellan 3000-6000 kr per år. Pengar som kanske kan användas för att köpa kvalitetslivsmedel som ekologisk mat eller kött från betande djur. 
Det krävs inte så mycket; planera inköpen, förvara rätt, ät upp på tallriken och ta hand om resterna. 

Förvara maten rätt
Bakterier förökar sig långsammare i kyla. Försök därför att hålla kall mat kall fram till servering och ställ in den snabbt i kylen när du använt det du ska. Om temperaturen sänkt från 8ºC i kylen till 4ºC förlängs hållbarheten betydligt.
Undvik kondensbildning i påsar och fölrpackningar. Kondens/fukt bildas när varmt möter kallt, om förpackningen då är försluten stannar fukten kvar och kan då orsaka förruttnelse och dålig kvalitet.
Försök att ha jämn temperatur i frysen. Om temperaturen går upp och ner i frysen bildas det frost i förpackningarna, livsmedlen blir skrumpna och kött får så kallad isbränna med kvalitetsförsämring som resultat. Maten blir inte hälsovådlig men inte lika god.

Även om de flesta livsmedel trivs i kylskåpet vid 4ºC så trivs grönsaksfrukter som t ex squash, paprika och gurka bäst i 10-12ºC. Bananer, tomater och omogen avokado trivs bäst i rumetemperatur (när avokado väl är mogen kan den förvaras i kylen).
Läs på förpackningen vilken som är den rekommenderade temperaturen vid förvaring. Det är t ex vanligt att rökt fisk, färskt kött eller skuren sallad ska förvaras vid 2-4ºC.

Några tips för mindre mat i soporna:

Handla och planera

  • Innan du handlar, inventera vad som finns hemma och planera utifrån vad som "behöver gå åt" snarare än vad du känner för. att laga.
  • Goggla på de råvarorna som behöver gå åt så brukar du få förslag på passande rätter där dessa livsmedel ingår.
  • Var realist och ha inte övertro på hur mycket du kommer hinna att laga och orka äta. Planerar du maträtter för en hel vecka så planera gärna in ett par maträtter av förvaringståliga råvaror som kan sparas för att användas senare.
  • Planera gärna in dagar då ni äter rester.
  • Att veckohandla kan öka matsvinn från t ex frukt, grönt, bröd och känsliga råvaror. Därför kan det vara bra att dela upp inköp (åtminstone av färskvaror, frukt och grönt) på två gånger i vecka.
  • Undvik storförpackningar av känsliga färskvaror, eller dela upp dem och frys in i lagom stora förpackningar.
  • Köp mat med kort datum eller sådana som är märkt med "ät snart" om du planerar att snart äta dessa. Butikens matsvinn kan minska om du köper varor märkta med ”kort datum”.
  • Frukt och grönsaker som är lite skrumpna eller fläckiga passar till många olika maträtter.
  • Det finns speciella butiker på nätet och restauranger som fokuserar på att sälja mat som har korta datum eller av andra anledningar behöver säljas ut. Handla gärna där. Det minskar det totala matsvinnet.

Ta vara på rester, slattar och duttar

  • Ät rent på färskvaror i kylen då och då innan du fyller på med nytt. Låt det bli en sport att laga mat på det som finns hemma och använd slattar och duttar. 
  • Gör matlådor av rester eller frys in för senare användning.
  • Servera restbuffé ibland av diverse smårester.  En familj kan välja att äta var sin resträtt om det finns enstaka portioner av flera olika rätter.
  • Gör goda resträtter, samla gärna dina favoritrecept i en mapp på datorn, pärm eller på annat lättillgängligt sätt.
  • Frys in bröd i lagom stora portioner och ta fram lite i taget. Torrt bröd kan användas på flera olika sätt. Lä mer på Ta vara på brödresterna.
  • Såhär kan du använda rester av kokt potatis.
  • Skrumpna grönsaker och fruktert kan användas till wok, att ugnsrosta, i soppa, smoothies eller gryta.
  • Mogna frukter kan användas till exempelvis smoothie, kräm, paj eller i fruktsallad.
  • Syrade produkter till kalla såser kan ofta andvändas på snarlika sätt. Har du t ex inte gräddfil går det ofta bra att använda matyoghurt osv.
  • Frys in innan det blir för gammalt: slattar av grädde i t ex istärningspåsar, frys in mjölk för att använda senare till exempelvis bakning, gröt eller pannkakor.
  • Vinslattar kan frysas in och användas i såser och gryter mm.

Matlagning

  • Ansa och skala med måtta. Använd t ex både det gröna och det vita på purjolöken, även broccolistälken och pressa citrusfrukter med hjälp av citruspress. Ifrågasätt om du behöver skala rotfrukter, potatis, äpplen osv. 
  • Använd en instickstermometer för att avgöra när kött, fisk, fågel mm är färdiglagat. Med rätt temperatur bli maten både säker, god och saftig.
  • Lägre ungstemperatur vid tillagning av t ex fisk minska risken för tillagningssvinn och torr fisk. 

När du äter ute

  • Om du brukar äta små portioner, be om en liten portion innan maten läggs upp.
  • Vid bufféservering, ta till dig små portioner och gå hellre flera gånger för att hämta mer om du orkar.
  • Be att få ta med dig mat som blir över på din tallrik hem i en så kallad "Doggy-bag" (eller ska vi kalla det Goodiebag?), så får du en bonusmåltid någon annan dag och maten behöver inte kastas..


Cecilia Sassa Corin, matkonsult, Hushållningssällskapet Väst, okt 2018

Artikelns sökord
Kasta inte mat, Miljö och mat, Matsvinn, Förvara mat rätt

Stolta samarbetspartners Hungrig.nu drivs av Hushållningssällskapet och våra
samarbetspartners bidrar till utvecklingen av hungrig.nu