Receptbanken

Välj vad du vill laga. Därefter väljer du vad du har i kylen eller det du är sugen på!

Detaljerad sökning »

Det pekar uppåt för skolmaten

Livsmedelsverket har tillsammans med Skolmatens vänner kartlagt skolmåltidsverksamheten i landets kommunala grundskolor. Undersökningen visar att andelen kommuner som har ett politiskt beslut kring skolmaten, tillagningskök och kostutbildad personal har ökat sedan 2011. 240 av landets 290 kommuner har deltagit 2016.

Politiskt beslut
I 74 procent av landets kommuner finns ett politiskt beslut med riktlinjer för måltidsverksamheten på grundskolan. Detta är en kraftig ökning sedan 2011, då siffran var 45 procent.
– Grunden för bra skolmat är engagerade beslutsfattare som inser skolmåltidens betydelse. Det är därför mycket positivt att medvetenheten hos kommunpolitikerna verkar växa, säger Eva Sundberg som är ansvarig för Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Tillagningskök
61 procent av landets kommunala grundskolor har tillagningskök i direkt anslutning till sina skolrestauranger. Även det är en klar ökning sedan 2011, då siffran var 52 procent.
– Eget tillagningskök ökar bland annat möjligheterna för individanpassning, minskar mängden matsvinn och skapar bättre förutsättningar för att kunna använda måltiderna i den pedagogiska verksamheten. Här finns en stor outnyttjad potential säger Eva Sundberg på Livsmedelsverket.

Serveringstid och utbildad personal
I 46 procent av kommunerna är det flera skolor som serverar lunch före kl 11, vilket är en ökning jämfört med 2013 (39 procent). I kommuner som har politiska beslut med riktlinjer för måltidsverksamheten är det mindre vanligt att starta lunchserveringen före kl 11.

71 procent av dem som arbetar i skolmåltidsverksamheten har en storköksutbildning, kockutbildning eller liknande, vilket är en ökning sedan 2011. Det är positivt eftersom kompetens borgar för att maten hamnar i elevernas magar.

Kostnader
Livsmedelskostnaden för lunchen i de kommunala grundskolorna var i genomsnitt 10,47 kr per elev och dag. Den kommun som lägger mest har en livsmedelskostnad på 14,62 kr/elev, nästan dubbelt så mycket som den kommun som har lägst kostnad, 7,53 kr/elev.
– Samtidigt behöver det inte vara likhetstecken mellan kvaliteten på skolmåltiderna som helhet och kostnaden för livsmedel.

Behov och önskemål
Av de öppna svaren går att utläsa att det är en utmaning för skolköken att klara av att ha ett tillräckligt stort utbud av maträtter för att tillmötesgå alla elevers individuella behov och önskemål.
– Det klagas ibland på skolmaten. Samtidigt är Sverige ett få länder som har skattefinansierad skolmat, vilket är en viktig insats för att utjämna sociala ojämlikheter i samhället. Det får vi inte glömma bort, säger Eva Sundberg.

Mer info finns på Livsmedelsverkets hemsida

http://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/okat-fokus-pa-skolmaten-har-gett-resultat--ny-undersokning/

Undersökningen publicerades i aug 2016

Stolta samarbetspartners Hungrig.nu drivs av Hushållningssällskapet och våra
samarbetspartners bidrar till utvecklingen av hungrig.nu