Receptbanken

Välj vad du vill laga. Därefter väljer du vad du har i kylen eller det du är sugen på!

Detaljerad sökning »

 

Rätt fisk och mycket grönt minskar dioxin och PCB

Generellt har vi låga halter miljögifter i maten, men vissa saker behöver vi uppmärksamma. Genom att följa några enkla råd kan vi hålla halterna av dioxin och PCB i vår mat låg. Råden är viktiga för alla, men det är speciellt angeläget att följa när vi väljer mat till barn, unga och kvinnor i barnafödande ålder. I genomsnitt får en vuxen i Sverige i sig ungefär en fjärdedel av det tolerabla dagliga intaget (TDI) men barn får i sig mer av TDI.

  • Begränsa mängden fet fisk från Östersjön och Bottenviken samt Vänern och Vättern.
  • Eftersom PCB och dioxin främst finns i feta, animaliska livsmedel kan vi med fördel låta en stor del av vår mat bestå av växtbaserad mat som kompletteras med animaliska produkter. Variera mellan olika typer av animalier och låt gärna några måltider i veckan bli vegetariska.

Hur kan dioxiner och PCB påverka hälsan?

Dioxin och PCB är svårnedbrytbara miljögifter som ansamlas i vår fettväv och är negativa för vår hälsa. Höga halter av dioxiner och PCB påverkar utvecklingen av hjärnan och nervsystemet i djurförsök, vilket bland annat kan ge beteendestörningar. Ämnena misstänks också påverka immunförsvaret, hormonsystemen och fortplantningen samt orsaka cancer. I höga doser kan dioxin även ge klorakne.

Därför finns det miljögifter i vår mat

Ingenting försvinner, allting sprids. Det är en grundprincip som vi får lära oss på Nde naturorienterande lektionerna i grundskolan. Svårnerbrytbara ämnen finns kvar länge i vår miljö, och till slut finns alltid risken att de hamnar i maten på vår tallrik. Dioxiner bildas vid industriella processer, avfallsförbränning vid vanliga bränder. PCB är en industrikemikalie som användes inom många områden, innan den förbjöds på 1970-talet. Dessa miljöföroreningar sprids i naturen, bl a via luften och faller ner i t ex sjöar och hav där det äts upp av plankton, som i sin tur äts av fiskar.

Om djuren får foder som innehåller dioxin eller föds upp i en miljö där dessa ämnen finns ökar risken för att halterna ökar i djuren och därmed i vår mat.

I vilka livsmedel förekommer dioxiner och PCB?

Ämnena är fettlösliga och finns främst i feta animaliska livsmedel. Hälften av det dioxin vi får i oss kommer från fisk, resten från kött, mjölk, ägg och andra mejerivaror.

EU har satt gränsvärden för högsta tillåtna innehållet av dioxiner och PCB i livsmedel.

Hur mycket dioxiner och PCB får vi i oss?

EU har fastställt ett så kallat tolerabelt dagligt intag (TDI) för dioxiner och dioxinlika PCB på
2 pikogram TEQ/kg (TEQ = toxiska ekvivalenter) kroppsvikt och dag. Det motsvarar den mängd dioxinlika ämnen som en människa kan få i sig varje dag under hela livet utan att riskera några effekter på kroppens funktion. En person som väger 70 kilo kan alltså få i sig 140 pikogram per dag.

Dioxiner och PCB lagras i kroppen under hela livet. Foster och spädbarn är extra känsliga. För barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder är det särskilt viktigt att få i sig så lite som möjligt eftersom dioxiner och PCB som lagrats i kroppen förs över till foster och ammade spädbarn via moderkakan och modersmjölken. Halterna PCB och dioxin i bröstmjölk är sjunkande och är idag ca en femtedel jämfört med 1970-talet.

Enligt beräkningar som Livsmedelsverket har gjort får svenska vuxna i genomsnitt i sig ungefär 0,5 pikogram TEQ/kg kroppsvikt och dag, d v s en fjärdedel av det tolerabla dagliga intaget. Däremot är halterna högre hos spädbarn och yngre barn, eftersom barn äter mer mat i förhållande till sin vikt. Medelintaget bland barn i åldern 4-12 år är ungefär hälften av TDI

Dioxin i fet fisk

I Sverige är det tillåtet att sälja bland annat strömming och vildfångad lax från Östersjön trots att fisken har högre halter av dioxin och PCB än vad som är tillåtet inom EU. En förutsättning för Sveriges undantag är att Livsmedelsverket informererar om riskerna med att äta den här fisken och ger rekommendationer om hur ofta den fisken kan ätas. 

Under försommaren 2018 uppmärksammades i media att det är svårt att avgöra var råvaran till t ex inlagd sill kommer ifrån. Den absoluta majoriteten av inlagd sill som säljs kommer ifrån Västkusten och Nordostatlanten eftersom den vanligtvis har den rätta fetthalten och ger den bästa sensoriska kvaliteten. Livsmedelsverket och sillbranschen har en dialog för att göra det enklare för konsumenterna att tyda märkningen och tydligare regler är också på gång. När hungrig.nu under våren 2018 läste på våra stora sillproducenterna hemsidor uppges där  att de använder sill från andra vatten än Östersjön. 

Barn, ungdomar, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande rekommenderas att inte äta strömming/sill och vildfångad lax och öring från hela Östersjön och Bottniska viken oftare än två till tre gånger per år. Rekommendationen gäller också vildfångad lax, öring och sik från Vänern och Vättern, liksom röding och sik från Vättern. Övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång per vecka. Ur denna synvinkel är det bättre att välja fisk från öppna havet eller odlad fisk. Fritids- och yrkesfiskare som fiskar i insjöar och Östersjön bör vara uppmärksam så konsumtionen inte blir för hög.

Undantaget ifrågasätts ofta, vilket inte är konstigt. Att det är tillåtet att äta eller utfodra djuren med denhär typen av mat,med förhöjda halter av ohälsosamma ämnen, ger dubbla budskap som är svåra att tolka. Undantaget är en kompromiss där olika frågor har vägts mot varandra. Som konsument kan vi oftast välja bort vissa fiskar men det är svårare, i princip omöjligt, att veta om fisken använts som foder och påverkat innehållet av dessa ämnen i andra livsmedel.  

Dioxin i ekologiska ägg långt under gränsvärdet

Under hösten 2016 rapporterade Livsmedelsverket om ökande halter dioxin och PCB i ekologiska ägg. Foderföretagen har sedan dess minskat mängden fiskmjöl i hönornas värpfoder och halterna av dioxin och PCB i äggen halverats (enligt pressmedddelanden från Livsmedelsverket juni 2018). Men eftersom fiskmjöl fortfarande tillsätts i fodret, fast i mindre mängder, är dioxinhalterna fortfarande något högre än i konventionella ägg. 

Även om halterna inte överskred gränsvärdena 2016 uppmanade Livsmedelsverket branschen  att agera. Enligt Livsmedelsverkets kontroll 2016 innehöller ett genomsnittligt ekologiskt ägg då 1,4 pikogram/gram fett, vilket är långt under den tillåtna övre gränsen på 5 pikogram/gram fett. Redan 2017 var dessa halter ungefär halverade.

Ägg- och foderbranschen har förändrat fodret men har även undersökt om olika produktionsformer kan påverkas mängden dioxin och PCB liknande ämnen. Slutsatsen är att främst foder men även hönsens inomhus- och utomhusmiljö behöver finnas med i kvalitetsarbetet . Även jord, insekter och maskar som hönsen äter, färg och annat som kan finnas i äggens miljö kan påverka. 

Enligt Livsmedelsverkets rapport "Dioxiner och PCB i ekologiska ägg 2017" är halterna i ägg så låga att det inte finns något behov av konsumentråd för ägg för att minska exponeringen av dioxiner och PCB hos konsumenterna.

Varför kan då fisk inte helt uteslutas? Fiskfoder innehåller aminosyran metionin som hönsen behöver för att må bra. Det är idag svårt att hitta någon annan källa till metionin.  I konventionellt hönsfoder tillsätts syntetiska aminosyror som tillgodoser detta behov. Det ekologiska regelverket förbjuder syntetiska aminosyror varför fiskfoder används. Fiskmjöl i ekologisk äggproduktion består av torkad och mald fisk från uthålligt fiske.

Ändrade nivåer för tolerabelt dagligt intag av dioxiner och PCB inom EU
Enligt Livsmedelsverkets rapport "Dioxiner och PCB i ekologiska ägg 2017" kommer en översyn av de EU-gemensamma gränsvärdena för dioxiner och PCB i djurfoder att initieras. Erfarenheter och analysresultat från bland annat ägg- och djurfoderanalyser i Sverige kommer tillsammans med motsvarande uppgifter från andra medlemsstater att ligga till grund för diskussioner om reviderade gränsvärden. 
Ytterligare en anledning till att fortsätta strävan efter ännu lägre halter av dioxiner och PCB i våra livsmedel är att Efsa inom en snar framtid kommer att presentera nya TDI-värden för dioxiner och dioxinlika PCB. Detta kommer sannolikt få som konsekvens att EU-kommissionen kommer arbeta för att sänka gränsvärdena för dioxin och dioxinlika PCB i animaliska livsmedel på sikt.
Ett framtida lägre TDI för dioxin och dioxinlika PCB kommer också innebära att även mindre källor till dioxinexponering, som till exempel ägg, kommer få ett större genomslag i den totala exponeringen då marginalen till TDI kommer att minska. 

Sammanställt av Cecilia Sassa Corin, matkonsult, Hushållningssällskapet

Huvudkällor: Livsmedelsverket.se och svenskaagg.se 

Senast uppdaterad juni 2018

Stolta samarbetspartners Hungrig.nu drivs av Hushållningssällskapet och våra
samarbetspartners bidrar till utvecklingen av hungrig.nu