Receptbanken

Välj vad du vill laga. Därefter väljer du vad du har i kylen eller det du är sugen på!

Detaljerad sökning »

 

Mat, vatten och matlagning vid krisläge

Civilförsvarsförbundet har förslag på vilken mat som kan vara bra att ha hemma i händelse av en kris. T ex vid ett längre elavbrott, naturkatastrof eller annat som gör att vi inte kan få tag i, förvara eller tillaga mat som vi är vana vid. Att få tag i rent vatten kan också vara svårt vid en kris - har du ren dunk eller flaskor att hämta vatten i om det inte kommer rent vatten från kranen?
Det gäller att få i sig tillräckligt med energi för att orka, samtidigt som maten kan behöva tillagas utan tillgång till elspis.

Matförråd
En kris eller elavbrott kommer ofta plötsligt och då är det bra att ha matvaror som kräver enkel och energisnål tillagning hemma.

Ha alltid ett reservförråd av mat hemma. Men använd det hela tiden så att varorna omsätts och inte blir för gamla. I reservförrådet passar torra livsmedel och helkonserver bra, för de kan lagras länge. Konserver kan till och med ätas kalla.

Kom ihåg att spädbarn och personer med specialkost behöver lämplig mat.

Civilförsvarets förslag på livsmedel i reservförrådet för en person (som räcker till ungefär en vecka):

  • Kött- och fiskkonserver, 1000 g
  • Grönsakskonserver, 2000 g
  • Ris, nudlar eller pasta, 500 g
  • Potatismospulver, 500 g (eller couscous)
  • Torkade bönor och linser (kan även groddas), 500 g – många bönor kräver dock ganska lång tillagning
  • Gryn, flingor, vetemjöl, 500 g
  • Hårt bröd, skorpor och kex, 1000 g
  • Olja, smör eller margarin, 500 g
  • Soppor (pulver/burk), 500 g
  • Torrmjölk, 500 g eller utspädd mejeriprodukt med lång hållbarhet
  • Saft eller juice, ca 3 liter färdig

 

Omsätt användbart förråd

Min första reaktion på föreslaget förråd är – oj, behövs det så mycket! Vilka mängder det blir om vi är flera personer i hushållet.

Försök att ha förråd på sådant som du ändå använder så du inte i onödan får gammal mat hemma. Om det är något i Civilförsvarets förslag som du inte alls kan tänka dig att använda så finns det förstås annat att välja. 

Personligen har jag ofta i mina förråd där hemma torkad frukt, müsli, havregryn, lingonsylt, nötter, frön, mörk choklad och växtbaserade mejeriprodukter med lång hållbarhet som kan ersätta en del av förslagen ovan.
Kött- och fiskkonservera kan i mitt hem vara t ex t ex tonfisk, makrill i tomatsås, musslor, sardiner eller annat proteinrikt som t ex kokta och konserverade baljväxter, torkad sojafärs, mjukost på tub eller torkat kött. Chili-con-carne och gulaschsoppa på burk kan jag också tänka mig.
Grönsakskonserver kan med fördel även vara en del fruktkonserver; här tänker jag att t ex krossade tomater, majs, ananas, persikor och oliver är sådant som är lätt att använda i vardagen.
Couscous är ett gryn som är bränslesnålt att tillaga.
Ägg är ett livsmedel som står sig länge i kylskåpet och som även står sig i rumstemperatur en tid och som snabbt kan tillagas.
Den som har tillgång till mer bränsle kan ha nytta av lite torrjäst eller bakpulver.
För många hushåll kan det säkert vara så att även kaffe och te är varor som är svårt att vara utan en längre tid, även om det inte tillför någon egentlig näring.
Den som brukar ha frystorkad mat eller torkad mat i friluftslivet eller på vandringar kan naturligtvis ha detta som en del av sitt reservförråd. 

Utan ström och brist på bränsle

Vid en kris eller ett längre elavbrott kan mat lagas på camping- och friluftskök som drivs med sprit eller gasol.  Men placera dem inte på spisen under köksfläkten – fettet i fläkten kan fatta eld.  Se upp för bränslespill och ha alltid en hink med vatten och brandfilt i närheten. Se till att ventilationen är god när du använder köken. Engångsgrillar och kolgrillar får inte användas inomhus på grund av fara för koloxid (kolmonoxid, kolos) och brand.

Eller tillaga mat utomhus över öppen eld, på grill, Muurikkahäll, wokpanna eller vad du har att tillgå.

Vatten
Vid en kris eller ett elavbrott påverkas även vattenförsörjningen. Det är då kommunens uppgift att ordna med dricksvatten vid olika tappställen. Vattnet hämtar du sedan lättast i rena plastdunkar eller hinkar. Ha helst en dunk med skruvlock och kran. Hur länge vatten kan lagras beror på många olika faktorer: t ex hur rent vatten och kärl är rån början och hur det sedan hanteras. Om rent vattnet förvaras kallt och mörkt i rena kärl blir det svårare för bakterier att växa och vattnet hålls fräscht längre. Vatten som är rent, rätt behandlat och förvaras svalt och mörkt kan hållas fräscht i närmare ett halvt år.

Tips! Förvara vattnet i mindre dunkar eller PET-flaskor i frysen, men fyll då bara flaskorna till 3/4 och inte hela vägen upp. Det fungerar då både som dricksvatten men även som kylklampar som hjälper till att hålla låg temperatur i frysen under exempelvis längre strömavbrott.

Annat vatten som du hittar i sjöar och vattendrag kan du använda att spola toaletten med. Toaletten bör du annars inte använda om det inte finns något att spola med. Erfarenheterna säger att det inom en dag blir stopp i systemet och det blir stora problem med det sanitära.

Det finns klorpreparat för vattendesinfektion. Om vattnet hämtas från källa i naturen kan det vara påverkat av annat än bakterier, i dessa fall räcker inte desinfektion med klorprodukter som nämnts här för att ta död på till exempel parasiter som kommer från däggdjur. Kokning av vattnet dödar däremot de flesta bakterier och även parasiter och dess sporer. Det räcker med att vattnet kokar upp

 

Huvudkälla: Civilförsvarsförbundet

Kommentarer och tillägg: Cecilia Sassa Corin, matkonsult, Hushållningssällskapet

Stolta samarbetspartners Hungrig.nu drivs av Hushållningssällskapet och våra
samarbetspartners bidrar till utvecklingen av hungrig.nu