Receptbanken

Välj vad du vill laga. Därefter väljer du vad du har i kylen eller det du är sugen på!

Detaljerad sökning »

Nyttigare mat – men får du tillräckligt med jod?

En genomsnittlig konsument får idag i sig mindre socker och salt, mer nyttigt fett och mer D-vitamin än för fem år sedan. Samtidigt minskar intaget av jod. Vi får i oss mindre av organiska gifter, som dioxin och PCB medan intaget av bly och kvicksilver ligger still och kadmium ökar något. Det visar senaste omgången av Livsmedelsverkets återkommande undersökning Matkorgen.

– Nu köper medelhushållet mat som går mer i linje med kostråden. Det är glädjande att det går åt rätt håll även om vi fortfarande inte äter bra, säger Per Ola Darnerud som är projektledare för Matkorgen.

– Vi ser också att gifterna i maten minskar generellt, även om det går långsamt. Alla de ämnen vi har mätt ligger under de nivåer där hälsan kan påverkas negativt, säger Per Ola Darnerud.

Den mat som Livsmedelsverket köper in och analyserar bygger på Jordbruksverkets statistik om vad en "medelkonsument" får i sig. Undersökningen genomförs vart femte år och syftet är att mäta vad vi får i oss av nyttigheter och gifter. Eftersom det är ett genomsnitt finns det både de som får i sig mer och de som får i sig mindre av ämnena.

Bekymmer att jod i maten minskat kraftigt

Intaget av jod, som behövs för kroppens ämnesomsättning, har minskat dramatiskt sedan slutet av 90-talet. Brist på jod kan leda till struma, förstorad sköldkörtel. Om gravida får i sig för lite jod kan det leda till att fostrets utveckling påverkas negativt.

– Det är bekymmersamt att vi får i oss allt mindre jod. Vi vet inte säkert varför det har minskat så kraftigt men det kan till exempel bero på att livsmedelsindustrin minskat sin användning av jodberikat salt och att djuruppfödare använder foder med mindre jod än tidigare, säger Per Ola Darnerud. Kanske kan det också bero på att vi konsumenter använder salter som inte är berikade med jod, t ex är vissa flingsalter och havssalter inte berikade.

Läs mer om jod

Några ämnen minskar inte

Samtidigt visar undersökningen att intaget av vissa oönskade ämnen inte minskar. Det gäller bly och kvicksilver och även kadmium som kan finnas i spannmålsprodukter. Vi tycks få i oss något mer kadmium än tidigare. Det kan bero på att vi äter mer spannmål och även mer fullkorn, vilket är positivt för hälsan.

– När vi använder vårt verktyg Risktermometern för att värdera, förstå och kunna jämföra risker är det tungmetaller, några andra metaller och dioxiner som visar sig innebära störst risk för hälsan, säger Per Ola Darnerud.

Utifrån Matkorgens uppskattningar av vad vi får i oss av oönskade ämnen är det dioxiner, aluminium, kvicksilver, bly, nickel och kadmium som innebär störst risk. Alla dessa ämnen har riskklass tre i Livsmedelsverkets risktermometer, vilket betyder att den mängd som medelkonsumenten får i sig av dem anses innebära måttlig risk för hälsan hos vuxna. Vissa ämnen behöver vi vaka lite extra på, speciellt för barn och kvinnor i barnafödande ålder.

FAKTA – Om Matkorgen

  • Matkorgen-undersökningar har gjorts med jämna mellanrum sedan 1999.
  • Matkorgen är unik på så sätt att det i Sverige inte finns några andra mätningar av vad vi får i oss via maten där man tittar samlat på så många ämnen.
  • Resultaten från Matkorgen kan användas som referensram vid bedömningar av hälsorisker och nyttor med maten på befolkningsnivå.
  • Matkorgen visar hur vårt intag av olika ämnen förändras över tid. Om något ämne ökar kan det vara en signal på att myndigheterna eller livsmedelsbranschen behöver agera.

 Källa Livsmedelsverket 2017

Stolta samarbetspartners Hungrig.nu drivs av Hushållningssällskapet och våra
samarbetspartners bidrar till utvecklingen av hungrig.nu