Receptbanken

Välj vad du vill laga. Därefter väljer du vad du har i kylen eller det du är sugen på!

Detaljerad sökning »

Bovete – glutenfri och näringsrik ört

Bovete är en näringsrik, glutenfri och lättanvänd ört. Kanske har du främst mött bovete när du ätit tunna galettes (crêpes) med god fyllning, i blinier serverade med fiskrom och smetana eller har du ätit bovetekorn i en trendig sallad (ofta kallad bowl)?
Prova gärna de hela eller krossade goda kornen i t ex sallad och gröt. Eller flingor rostade i müsli. Jag gillar verkligen bovete och hoppas på närproducerade alternativ eftersom bovete går bra att odla i stora delar av Sverige. Troligen är det som i många andra fall att det är förädlingen av och traditionen för bovete som fattas.

Bovete är namnet till trots inget sädesslag utan en ört som tillhör samma familj som bl a rabarber. Den trekantiga örten kan användas hel, som kross eller mald till mjöl. I vissa kulturer rostas kornen innan de tillagas.
Bovete är god hel eller krossad i gröt, hel istället för ris till mat eller i en sallad. Mjölet kan användas till galetter (franska tunna pannkakor) men det är kanske mest känt i Sverige för att användas i ryska blinier (boveteplättar som ofta serveras med fiskrom, lök och smetana). Bovete innehåller inget gluten och används främst till glutenfri bakning.

Glutenfri och mineralrik
Bovete är naturligt fritt från gluten och är då särskilt intressant för personer som har celiaki (inte tål gluten). Men under produktion och förädling kan bovete kontamineras med t ex vete/gluten och därför bör en person med celiaki välja boveteprodukter som är märkt och kontrollerad som glutenfri.
Men bovete kan vara lika intressant för alla! Det är lättsmält och innehåller bra högvärdigt protein (dvs innehåller alla de aminosyror som kroppen behöver). Bovetekornen är även rika på järn, magnesium, zink och antioxidanter. Genom att grodda helt bovete kan tillgängligheten och upptaget av mineraler öka ytterligare.

Mild smak som passar bra med syra och sötma
Smaken är mild och fin. Men både smak och färg kan variera lite beroende på bl a sort och när den är skördad. Om den är skördad tidigt eller vissa sorter kan t ex ha lite mer beska.
 
Ska grynen användas till sallad är det särskilt gott att koka grynen i buljong. Smaksätt gärna grynen i en sallad med lite syra från t ex citrus och tomat. Rester av kokt bovete kan fräsas tillsammans med grönsaker med eller utan tillägg av t ex linser, ägg, fisk eller kött.

Gröt lagas av hel eller krossad bovete. Personligen är jag förtjust att koka den med lite valfri torkade frukt. Det var så jag först åt den. När jag var riktigt ung arbetade jag kokerska åt en kvinna med ryska rötter som beställde bovetegröt kokad i ugnen tillsammans med fikon i bitar. Den var god precis så, men jag gillar syra så lite vinbär eller andra syrliga bär får gärna ackompanjera. Recept på kokt bovetegröt finns här. Det går också bra att blötlägga bovete under natten, skölj noga och mixa sedan till en gröt med någon krydda och kanske lite frukt.

Häll bort det röda färgämnet
När hel eller krossad bovete ska kokas är bra att skölja det i hett vatten eller hälla över kokhett vatten och sedan hälla bort vattnet och koka det i nytt vatten. Du kommer se att vattnet du häller bort är lite rosafärgat. Skalet på bovete innehåller nämligen ett rött färgämne (fagopyrin) som kan irritera slemhinnor i vår kropp och har även en lite besk smak. Bovete är vanligen skalat när det säljs men det kan finnas rester av färgämnet kvar i den skalade produkten som kan vara bra att bli av med. Olika fabrikat kan vara olika mycket förbehandlade varför vikten av sköljning kan variera. Läs helt enkelt på förpackningen.
Bovetemjöl kan vara fullkornsvariant eller siktat.

Ursprung och odling
Bovete odlades först i Asien sedan många tusen år tillbaka och har sedan spridit sig till Europa. I Sverige lär det ha odlats sedan 1600-talet men det verkar aldrig riktigt ha slagit igenom stort.
Den svenska inhemska odlingen är blygsam vilket är synd. Under en snabb googling hittade jag svenska boveteprodukter från ett företag i Värmland. Idag importeras det bovete jag köpt från t ex Polen och Kina. En anledning för att köpa Bovete från Kina som på ett företags hemsida är att den boveten har jämnare kvalitet och är mindre kontaminerad med vete.

Jag hoppas på fler svenska initiativ! Men då behöver vi kanske öka konsumtionen för att någon ska våga satsa på förädlingen och försäljningen i större skala.

I Hushållningssällskapets rapport ”Alternativa Livsmedelsgrödor” står följande: Bovete är en lättodlad gröda utan större krav på jordart och markstatus och den trivs mycket bra i svenskt klimat. De tyngsta lerorna bör dock undvikas. Kan odlas från Skåne upp till åtminstone Mälardalen. Där står också att den passar väl in i spannmålsrik odlingsföljd.

 

Cecilia Sassa Corin, matkonsult, Hushållningssällskapet

Källor bl a:

Diverse företags hemsidor

https://hushallningssallskapet.se/wp-content/uploads/2014/09/alternativa-livsmedelsgrodor-for-hemsidan.pdf

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c8440271dd96/1527842651851/Utsikt%20nummer%202%202018.pdf