Hälsosamma Matråd i korthet

Genom att äta bra och varierat så skapar vi goda förutsättningar för att må bra, både idag och på längre sikt. Äter vi hälsosamt och varierat ökar chansen att få ork och gott humör samtidigt som risken minskar för att drabbas av t ex typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärt- och kärlproblem, karies och vissa typer av cancer.

Goda matvanor och mat fördelad över dagen täcker näringsbehovet för de allra flesta människor. Det ger både kroppen och knoppen möjligheter att fungera optimalt. Maten behöver inte vara perfekt varje dag. Det är helheten som är det viktiga.

Enhetliga matråd
Barn och ungdomar behöver guidning och uppmuntran för att välja bra mat. Det är bra om vi som möter dem, som föräldrar, anhöriga, pedagoger med flera förmedlar ett väl underbyggt och enhetligt matbudskap. Och att vi föregår med gott exempel. Det behövs som motvikt till marknadsföring, media samt egna och andras människors varierande åsikter om vad som är bra mat.

Med kunskap om grundläggande näringslära blir det lättare att ge nyanserade och bra budskap. Att se helheten snarare än detaljer. Ibland är det bra att försöka släppa sina egna värderingar och åsikter om mat, att se sina matvanor i lite perspektiv, och utgå från de behov som de människor vi möter har.

Bilden till höger: De Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) är våra offentliga vetenskapliga råd som är avsedda för friska personer utan speciella behov.

Individuell portionsstorlek
Våra offentliga matråd och matrekommendationer är avsedda för friska personer utan speciella matbehov. De flesta friska människorna omfattas av dessa råd. Livsmedelsverket har utarbetat matråd med förslag på bra livsmedelsval som är lätta att förstå och använda i praktiken. Undersökningar visar att om alla skulle äta enligt dessa matråd förblir i princip alla normalviktiga.

Vad som är lagom mycket mat och storleken på en lämplig portion behöver anpassas för varje individ, eftersom behovet av energi varierar mycket. En person som rör sig mycket eller är inne i en snabb tillväxtperiod behöver självklart äta mer än den som sitter still och inte växer. En vanlig missuppfattning är att matråden är bantningsråd.

Förändringar öka, byt, begränsa

Bildkälla:Livsmedelsverket

Vi i Sverige behöver öka vår konsumtion av vissa livsmedel, byta andra livsmedel mot mer näringsrika och dessutom begränsa en del, jämfört med hur vi i genomsnitt äter idag. Detta för att värna om vår hälsa och vårt välbefinnande på kort och lång sikt. Flera av dessa råd är även bra miljöval, som t ex att äta mer växtbaserad mat av olika slag och begränsa mängden kött och chark. 

Svenska matråd i en sammanfattning
Dessa råd tillsammans med en bra måltidsordning utgör grunden för en bra hälsa. Dessa råd tar även en viss hänsyn till miljön. Bara genom att att planera måltiderna med tallriksmodellen och följa matråden så kan vi minska klimatpåverkan från mat med ca 25% jämfört med hur vi äter idag.

Ha dessa råd i bakhuvudet när ni planerar, väljer och köper mat.

• Ät mer vegetarisk mat.
• Ät minst 500 g grönsaker, frukt och bär varje dag.
• Ät fisk och skaldjur 2–3 gånger i veckan.
• Byt till fullkorn.
• Byt till flytande och nyttiga matfetter och oljor.
• Byt till magra och osötade mejeriprodukter (eller motsvarande vegetabiliska).
• Ät mindre kött och chark, max 500 g tillagat i veckan.
• Mindre salt, 5-6 gram/dag är lagom.
• Mindre socker, sötade produkter och sötade drycker.
• Begränsa så kallade tomma kalorier, det vill säga mat som innehåller mycket energi och lite näring.
• Välj nyckelhålsmärkt.
• Ät lagom mycket, håll normalvikt.
• Rör på dig.

Livsmedelsverket har en broschyr som heter ”Hitta ditt sätt” där råden presenteras lite utförligare men ändå enkelt, praktiskt och relativt kortfattat. Du hittar den på Livsmedelsverkets hemsida i två olika versioner.

Bildkälla: Livsmedelsverket