...om proteiner

Protein ingår i kroppens alla vävnadsceller. Dessutom består hormoner, enzymer och viktiga delar i immunförsvaret av proteiner. Protein utgör därmed en viktig beståndsdel i kroppen och spelar en roll för såväl cellernas uppbyggnad som hela kroppens funktion. 

Proteinet i kosten kommer från vegetabiliska livsmedel (spannmål, potatis, ärter och bönor) och animaliska livsmedel (kött, mjölk, fisk, ägg). Animaliska livsmedel innehåller alla livsnödvändiga (essentiella) aminosyror i sådan mängd att det är tillräckligt för kroppens behov medan många vegetabiliska livsmedel inte gör det. Men veganer kan utan större ansträngning få fullt tillräcklig mängd essentiella aminosyror via sin mat. Vanlig och varierad mat räcker långt.

Mycket av det protein vi äter kommer från spannmål (bröd, pasta, gryn osv). Även mejeriprodukter och kött är stora källor. Viktiga vegetabila källor till protein, förutom spannmål, är baljväxter, nötter och frön,

Protein byggs upp av ett 20-tal aminosyror varav åtta regelbundet måste tillföras genom maten (essentiella/livsnödvändiga aminosyror) eftersom kroppen inte själv kan framställa dem.

Likt vitaminer och mineraler så finns det en del aminosyror som har specifika uppgifter i kroppen. En av dem är alanin som transporterar aminogrupper till levern när muskelprotein bryts ner. Leucin, isoleucin och valin har en viktig påverkan på blodglukosen genom insulinets frisättning. Glycin är ett viktigt förstadium vid bildningen utav många ämnen t ex keratin. Glycin är även ett transmittorämne som sätter sig vid receptorerna i nervsynapsen. Den hjälper alltså till med kommunikationen mellan nerverna.
 

Tillräckligt med energi, protein, träning och vila
Förutom i musklerna kan inte protein i nämnvärd omfattning lagras i kroppen. Ett för högt proteinintag leder inte till ökad uppbyggnad av proteinrika vävnader och är därför ingen garanti för ökad muskeluppbyggnad.
Grundförutsättningen för muskeluppbyggnad är fysisk träning och att musklerna kan byggas upp under återhämtingsfaser mellan träningstillfällena. Träningseffekterna beror på flera saker. När det gäller mat så beror det dels på proteinintaget, dels på om kroppen är i energibalans (när kroppens energibehov täcks av energiintaget via maten). En vanlig blandad kost i mängder som täcker energibehovet ger som regel tillräckligt med protein även vid hård träning. En bra återhämtning innehåller förutom bra och tillräcklig mat även god sömn och vila. 
Protein ger kroppen en viss energi, men om kroppen har energibalans så kommer den största delen utav det konsumerade proteinet att användas till proteinomsättningen. Är balansen negativ så kan proteinet användas som energi åt kroppen vilket bl a kan minska muskelunderhåll och resultera i muskelnedbrytning.

Rekommenderat intag 
1 gram protein ger 4 kcal (17 KJ). Rekommenderat dagsintag protein för en vuxen är 10–20% utav ens totala energiintag cirka 1,1g per kg kroppsvikt, vilket motsvarar 50–60 g per dag. Människor över 65 år så är rekommendationerna lite högre. Där ska proteinet bestå utav 15–20% av det totala energiintaget, vilket motsvarar 1,2 g per kg kroppsvikt. I praktiken blir proteinintaget oftast betydligt högre i en blandad kost och det genomsnittliga intaget bland vuxna i Sverige är cirka 70–90 g per dag. En tredjedel av proteinet i kosten kommer från mjölk och ost, en tredjedel från kött, fisk och ägg samt en fjärdedel från bröd och spannmålsprodukter.