Välj vad du vill laga. Därefter väljer du vad du har i kylen eller det du är sugen på!
Detaljerad sökning »Välj vad du vill laga. Därefter väljer du vad du har i kylen eller det du är sugen på!
Detaljerad sökning »Kolhydrater som energikälla
Kolhydratrik mat är bröd, flingor, ris, pasta, potatis, rotfrukter och baljväxter som främst innehåller stärkelse, frukt och bär som innehåller glukos och fruktos samt mjölk som innehåller laktos. Dessutom tillkommer socker och alla livsmedel där socker är tillsatt som läsk, godis, kakor, glass, fruktyoghurt m.m.
I de svenska näringsrekommendationerna rekommenderas att mellan 55 och 60 procent av kroppens energibehov bör komma från kolhydrater, d.v.s. stärkelse och sockerarterna glukos (druvsocker), fruktos (fruktsocker), sackaros (vanligt socker) och laktos (mjölksocker).
Insulinnivån stiger oftast parallellt med blodsockret
Under matspjälkningsprocessen ”omvandlas” alla kolhydraterna till glukos som tas upp i blodet. För att glukosen (blodsockret) skall kunna användas som energikälla av cellerna i kroppen behövs insulin, ett hormon som bildas i bukspottskörteln. Ju mer glukos som kommer in i blodet desto mer insulin behövs det, därför stiger insulinnivåerna oftast parallellt med blodsockret. Efter en måltid stiger blodsockret under en viss tid för att sedan sjunka igen i takt med att det används som bränsle i cellerna.
Hur mycket blodsockret stiger och hur snabbt det sjunker påverkas både av matens sammansättning, hur mycket insulinnivåerna stiger i blodet och av hur effektivt insulinet fungerar. Blodsockerkurvans utseende varierar därför en del mellan olika individer även om maten är den samma.
Text: Nutritionist Ulla Johansson, Idun Mat & Näringskonsult, Lund
GI, GI-Värde, Kolhydrater, Blodsocker, Insulinnivå