Välj vad du vill laga. Därefter väljer du vad du har i kylen eller det du är sugen på!
Detaljerad sökning »Kålrabbi
Kålrabbi är en delikatess som odlats länge i Sverige även om den kan tyckas ganska okänd. Den har en mild och fin kålsmak, inte olikt broccoli men är mildare och sötare. Konsistensen är fin och mjäll mot det krispiga hållet. Ganska saftig. Trots detta äter vi väldigt lite av den i Sverige.
Det är den uppsvällda stjälken vi äter av kålrabbin, inte roten vilket är lätt att tro eftersom den ser ut lite som en kålrot i formen.
Kålrabbin lär ha kommit till Sverige redan på 1700-talet, vilket är tidigare än potatisen. Trots detta är den ganska okänd allmänheten i Sverige.
Allra godast är kålrabbi, enligt mitt tycke, att skala och knapra på den rå i bitar. Precis som den är. Till plockmåltiedr kan det vara gott med en dippsås till. Den är också fantastisk god att använda grovt råriven i råkostsallader tillsammans med tex morötter. Lätt kokt kålrabbi med bara en klick smör är underbart gott. Lite rökt lax och skinka till förhöjer smaken. Den smakar också bra i soppor, grytor, stuvningar och gratänger.
Förvara kålrabbi i kylskåpet, gärna i plast så den inte skrumpnar. Om den är skuren så täck snittytan med plastfolie. Välj exemplar som är fasta och inte för stora. Om de växer för mycket blir de lätt träiga och strådiga och kräver mer skalning. De blir mindre krispiga och torrare. Då passar de bättre att tillaga än att äta råa.
Kålrabbin har skapats genom ett förädlingsarbete där man gjort ett selektivt urval från den vilda kålen. Dess ursprung i naturen är samma som hos kål, broccoli, blomkål, grönkål och brysselkål. Namnet kålrabbi härstammar från tyskans Kohl (kål) samt Rübe (rova). Det finns kålrabbi med skal som är vitt med dragning mot grönt eller så är skalet lila, men innanför skalet är den alltid vit.
Kålrabbin är inte bara god – den är näringsrik också. 100 g kålrabbi innehåller 25,7 kcal, 61 mg C-vitamin och 0,6 mg järn.
