Klimatsmart Julmat

Julmat betyder tradition, men samtidigt som vi vill känna igen oss så kan det vara roligt med förändringar. Att göra julen klimatsmart – kan vara en förändring. Visserligen är redan julmaten på många sätt redan klimatsmart – men det finns mer att upptäcka och inspireras av!

Förr var startskottet för julstöket tre veckor före jul när man lutade den torkade långan för att sedan lägga den i blöt på Anna-dagen. Grisen slaktades och mat lagdes från grunden. Skinkan gneds in med salt och salpeter och lades sedan i saltlake. Kött maldes för att bli korv och köttbullar. Riktigt så lever vi inte idag. Ett klimatsmart julbord blir ett lysande tillfälle att följa upp vårt traditionella julbord.

Maten är ett område där var och en kan göra mycket för att få ner utsläppen. Hela 25 procent av medelsvenskens utsläpp av växthusgaser kommer från maten, säger den senaste forskningen.

Julskinka
Att äta lite mindre kött och välja säsongens grönsaker är två enkla sätt att få ner sitt personliga bidrag till klimatförändringarna. Sedan 1990 har vi ökat vår köttkonsumtion med cirka 50 procent och vi köper idag drygt 85 kilo kött per person och år. Framförallt äter vi större köttbitar och portioner. Enligt Livsmedelsverkets kostråd äter vi mer kött än vi behöver för att må bra. När du väl äter kött, välj naturbeteskött gärna närproducerat och ekologiskt för en bra hållbar miljö. Gris och kyckling ger lägre växtgasutsläpp än nöt och lamm. Ät mindre julskinka och njut av den. Gör julköttbullarna på blandfärs med en större procent grisfärs så blir de klimat- smartare.

Sill och lutfisk
Sill/strömming, abborre, gädda och gös är klimatsäkra alternativ. Lutfisken hur är det med den då? Den torskliknande långan lever på stora djup ner till 1000 m och blir könsmogen vid 5-8 års ålder vilket gör den sårbar vid för högt fisketryck. Det går att göra lutfisk även på icke-hotad sej!

Julen är rotfrukternas och kålens tid
Grövre närproducerade grönsaker som morot, vitkål och palsternacka är betydligt klimatvänligare än isbergssallad, tomat och gurka. Det svåraste steget är nog att kliva ur gamla vanor! Rotfrukter och potatis finns av många sorter och går att variera i det oändliga. Förnya julbordet med en rotfuktslåda som man gör i Finland. Gör några vackra sallader till julbordet på grönkål med röda äppelskivor och vinägrettsås och en rödkålssallad med apelsin. De olika kålsorterna som vi använder till den brynta långkålen, brunkålen och rödkålen är speciellt bra ur klimatsynpunkt. Eftersom den är odlad på friland blir det ingen energiinsats för uppvärmning dessutom blir det en hög skörd per hektar. Frukt och grönt som är närproducerat och i säsong brukar dessutom finnas till bra pris.

Hitta alternativ till riset
En portion ris orsaker mer än dubbelt så stora utsläpp av klimatgaser som en portion potatis. Matvete eller matkorn kan vara alternativ.

Dra ner på snasket
Visst kan det vara gott med godis, kakor, läsk och chips. Men även de här varorna har krävt mycket energi – och ur näringssynpunkt är de inte mycket att ha. Klimatsmart är att dra ner på snasket och läsken. Idag går 35-40 procent av våra matkostnader till den här typen av produkter. Chokladaskar och julmust, inte skinka och sill, är de varor som ökar mest under julveckorna jämfört med vanliga veckor.

Dryck
En julöl ska vara mörk, fyllig, mustig med en viss sötma och absolut komma från vårt lokala bryggeri.

Kasta inte
Planera inköpen av julmat så att den inte står och blir gammal i kylen. Laga lagom mycket och frys in resterna. Handla smartare och lita på dina sinnen! Luktar och smakar det gott är det i de flesta fall bra, även om ”bäst-före-datum” passerat. Flera undersökningar visar att så mycket som 20-30 procent av svenskarnas mat, var fjärde matkasse, åker i soporna. Varje svensk kastar 100 kg fullt ätlig mat per år. Mat som slängs helt i onödan.

Julmaten har funnits här i lång tid. Så julbordets fröjder blir därför ett lysande tillfälle att följa upp vårt traditionella matarv. Genom våra inköp och planering kan vi göra skillnad.

 

Tillbaka>>>