Julhögen

På julafton var det vanligt förr att var och en i familjen fick en julhög med bakverk av olika slag, ibland också en ostbit, ett äpple eller något annat gott! Var och en fick hushålla med sin julhög.

Julhög, vad är det?
Brödet var viktigt i vardagen under 1800-talet men särskilt viktigt blev det vid julfirande och andra högtider. Det bakades många olika slag av bröd och av olika finhetsgrad och sädesslag. Hade man råd användes siktat mjöl och till limporna hade man vört från ölbrygden.

Något som var mycket viktigt vid julbaket var brödet till julhögarna. De bestod av runda brödkakor i olika storlekar och olika tjocka med den största grova kakan underst. Högre upp i stapeln kom mindre och finare bröd som en kringla eller stor lussekatt. Högst upp fanns en bit ost, lite smör och ett rött äpple. Runt omkring högen låg pepparkaksgrisar och andra figurer med glasyr på.

Varje barn fick var sin julhög och även tjänstefolk och husets eget folk kunde få en sådan julklapp. I vissa familjer låg högen framme hela helgen, barnen var inte vana att få vetebröd, därför var det inte konstigt om högen minskade i storlek. I andra familjer fick barnen själva bestämma över sin egen hög och när godsakerna skulle ätas och det var ovanligt för dem.

Julhögen har förändrats och så småningom försvunnit under årens lopp. På 1800-talet bestod den mest av grovt bröd, sedan blir mest vetebröd och kakor för att under 1900-talet övergåt till godis. Julhögen är enkel att göra och väldigt dekorativ på matbordet och den dekorationen går ju att äta upp.

Text: Gunvor Fröberg Fd lärare Matkultur Institutionen MHM, Göteborgs universitet.

Tillbaka>>>