Matkostnader

Matkostnaderna står för en betydande andel av hushållens konsumtion. Detta trots att matkostnadernas andel av hushållens totala konsumtion har minskat och matpriserna sedan början av 2000-talet sjunkit i takt med att konkurrensen inom dagligvarusektorn ökat. I genomsnitt kostar maten runt 2000 kronor per vuxen och månad. Men det skiljer en hel del mellan yngre-äldre och kvinnor-män. De flesta hushåll kan genom olika val direkt påverka det egna hushållets matkostnader utan att kvaliteten försämras.

Stor betydelse för kostnaderna har:

• valet av livsmedel och förädlingsgrad (råvara, hel-och halvfabrikat eller färdigmat)
• avsatt tid till inköp och matlagning
• val av förpackningsstorlekar och inköpsbutik

Hushållets tid för inköp och matlagningen påverkar i hög grad matkostnaderna. Hemlagad mat ger vanligtvis den lägsta matkostnaden samtidigt som det är tidskrävande. Att välja och öka andelen rotfrukter/grönsaker och minska andelen kött och halvfabrikat kan ge minskade matkostnaderna utan att maten ur näringspunkt försämras.

Att handla i lågprisbutiker ger oftast en lägre inköpskostnad samtidigt som kringkostnaderna i form av t ex transport- och förvaringskostnader ger merkostnader för hushållet vilket framgår av undersökningar gjorda av Konsumentverket. S.M.A.R.T-modellen (se Vardagsmat) ger en enkel vägledning för hur man kan välja mat bra både för hälsan och miljön. Modellen synliggör dessutom tydligt kostnaderna för den mat som inte främjar varken hälsan eller miljön den så kallade utrymmesmaten som utgör cirka en femte del av matkostnaderna.

Här kan du hitta mer om hur du kan hushålla med dina pengar.

Även på Konsumentverkets hemsida kan du hitta bra tips på hur matkostnaderna kan hållas nere utan att matkvalitén försämras och få en bra bild av hur mycket vanlig näringsriktig mat kan kosta.




Källa: Hemmets kokbok