Välj vad du vill laga. Därefter väljer du vad du har i kylen eller det du är sugen på!
Detaljerad sökning »Från jorden allas hörn
I Sverige är islam den näst största religionen efter kristendomen, precis som i övriga världen. Islam beskrivs ofta som en enda religion men är i dag en lära med tusen olika varianter. Alla utgår de dock från Koranen där Allah, Gud, ger muslimen tydliga regler att leva såväl som att äta och fira högtider efter. Muslimerna lever i alla världsdelar. Självklart påverkar både landets förutsättningar och lokala traditioner det muslimska vardagslivet. Det gäller även livet som muslim här i Sverige.
Generellt:
Precis som i alla religioner varierar graden av religiositet från människa till människa. Men även för den som inte räknar sig som religiös är ändå religionen och dess traditioner viktig för identiteten. De religiösa högtiderna stärker de sociala banden, mellan unga och gamla, inom familjen och med vänner. Det är med andra ord inget man byter bort bara för att man byter land.
Som rättrogen muslim ska man be fem gånger om dagen. Fredag är muslimens vilo- och samlingsdag och då bör den troende muslimske mannen bege sig till en moské medan kvinnan kan välja att be hemma. Fredagens bön är den enda gudstjänst som har predikan. Den leds av en betrodd lekman, en imam som också tar också upp aktuella frågor, både lokala och i världen.
Anledning att fira
Det islamska året styrs av månen; varje nymåne är början på en ny månad. Månåret har tolv månader men bara 354 dagar. De muslimska högtidsdagarna flyttar sig därför hela tiden tio dagar framåt i förhållande till den gregorianska solkalendern som används i västvärlden.
Ramadan är den nionde månaden i månkalendern och är 29 eller 30 dagar lång beroende om det är skottår. Under denna månad fastar muslimer under dygnets ljusa timmar. Idén med fastan är att påminna sig om hur det är att vara fattig och hur bra man själv har det. Långt norrut där det knappast är ljust alls under månaden Ramadan följer man bestämda klockslag istället för solen.
Kring fastan uppstår traditioner som har med mat att göra. Så behöver man till exempel en stadig frukost efter bönen, före soluppgången, för att klara dagen. Måltiden (kallas Sahoor och) består ofta av kött, ägg, ost, yoghurt, mjölk, grönsaker, färsk eller torkad frukt och bröd.
När solen går ned bryter man fastan,( Fatoor, eller Iftar). Efter lite vatten eller kanske några dadlar ber man solnedgångsbönen. Efter den serveras middagen, gärna med extra god och festlig mat som man äter med familj och vänner. Är man mycket from äter man kanske sparsamt även efter solnedgången. Den förrätt som uppskattas mest under Fatoor är soppa och gärna oliver, dadlar, bröd och lite salt.
Eid-festen, Eid al-Fitr eller Bayram, är festen som bryter fastan. Den inleds första dagen i Shawwai, månaden efter Ramadan, och firas i tre dagar. Senast dagen före Eid-festen ska man skänka pengar till någon behövande. Fastebrytandet firas med en speciell gudstjänst och bön. För muslimen är Eid-festen vad julen är för kristna. Barnen gör dekorationer och hemmet städas och pyntas. Man firar med släkt och vänner och delar ut presenter till varandra. Det bjuds också på mycket gott att äta, till exempel äter man gärna lamm eller kyckling.
Id-dul-Adha, slaktofferfesten, firas i fyra dagar under pilgrimsmånaden, tre månader efter fastebrytandet. Högtiden firas till minne av Abrahams och Ismails offer som de gjorde i Mecka för tusen år sedan. Denna fest är lite som påsken för kristna och firas med stort religiöst allvar. Den här dagen ska varje familj slakta ett djur, får, en kalv eller nötboskap. Köttet ska delas mellan familj, grannar och fattiga och bli till en festmåltid. I Sverige är det dock förbjudet att slakta djur själv.
Hidjra-dagen, firas det muslimska nyåret den 1 Muharram, årets första dag.
Milad al-Nabi (Moulud-an-Nabi), profetens födelsedag, firas den 12 Rabi' al-Awwal. Det är en glad högtid då man klär sig fin och äter gott tillsammans.
Halal är tillåten mat
Koranen vill att varje muslim ska ha hälsosamma kostvanor och är tydlig med vilka sorters mat som är bra. Dessa är tillåtna medan den mat som är skadlig har förbjudits. I Koranen råder Allah människan att variera sitt näringsintag mellan växtprotein och animaliskt protein och att inte äta för mycket. Koranen nämner olika sorters grödor och frukter som kroppen behöver. Så till exempel anses dadlar vara mycket nyttiga för barnaföderskor och honung rekommenderas som närande, botande, och i kalla nordiska länder även värmande.
Haram är förbjuden mat
Islam förbjuder griskött och grisfett, men också blodmat, kött av rovdjur och fisk utan fjäll. Djuret får heller inte ha fötts upp på kadaver. Alla former av alkohol, även lättöl, cider, vinsås och godis med alkohol i, är otillåtna. Skälen till de olika förbuden varierar; Koranen säger t ex att människans personlighet och sinnelag påverkas av vad hon äter. Men även en del praktiska aspekter kan läggas på grisförbudet. Bland annat så passade grisen inte in livsstilen då många levde som vandrande från plats till plats och levde som nomader. En annan anledning var att grisen varken ger mjölk, ost, ull el kan bära laster.
Många muslimer äter inte nötkött om det inte är halal-slaktat, alltså slaktat i Allahs namn och med (av en imam som) vänt djuret mot Mekka. Detta ska helst göras av en muslim (en imam), men det kan också göras av en jude eller en kristen. Andra kan tänka sig att äta vårt svenska kött och tycker att det är tillräckligt att de själva uttalar (Guds) Allahs namn när de äter köttet. Halal-slakt innebär också att djuret snittas i halsen så att så mycket blod som möjligt rinner ut. Enligt Koranen bor själen i blodet och ska därför tillbaka till jorden som är källan till allt liv. Ett mer praktiskt skäl kan vara att köttets hållbarhet ökar om blodet är borta. I Sverige bedövar djuret så att det blir medvetslöst under blodavrinningen vid Halalslakt. Köttet får inte slaktas på samma ställe som grisar eller packas med oren förbjuden föda. Ett problem med halal-slaktat kött på svenska slakterier är att de oftast förekommer grisslakt på samma ställe. Man kan utgå från att importen av rituellt slaktat kött till Sverige är stor.
Att handla mat
Att leva enligt islam kan vara ganska krångligt när det kommer till mat. Förpackade produkter har ofta en innehållsdeklaration, men även om man kan läsa alla tillsatser ingår kan det ändå vara svårt att avgöra ursprunget. Vissa till synes "oskyldiga" matvaror innehåller grisfett eller tillsatsämnen som framställs ur grisfett och en hel del livsmedel innehåller lite alkohol.
Alkohol används ibland för att lösa tillsatser men då i försvinnande liten mängd.
Matoljor är ofta helt vegetabiliska liksom många bordsmargarin. Smör innehåller inga tillsatser och görs bara på komjölk. I bak- och hushållsmargarin kan dock animaliskt fett förekomma. Ister är grisfett och det används ofta i köttprodukter, bröd och bakverk. Gelatin som används i en del magra matfetter, vissa godissorter och efterrätter kommer som regel från grissvål. Löpen i osten kommer ofta från kalv men ibland från gris. Tillverkaren eller den som förpackat livsmedlet vet besked. För att läsa mer om tillsatser, besök Livsmedelsverkets hemsida http://www.slv.se Konsumetinfo /Matkulturer.
Att laga mat
Allt fler handlare tar in varor och produkter som svarar upp mot muslimens behov. Den bästa inköpskonsulten är ofta kunderna själva. I muslimsk matlagning ska det helst vara mycket grönsaker, kryddväxter, baljväxter. Och gärna tomatsås. Med kött till, blir det matiga och goda soppor eller grytor. Gärna med en färsk sallad eller grönsaksinläggning därtill, även om många muslimer tar intryck av det svenska köket och använder grädde eller smör. Som regel används oljor i matlagningen, tex. olivolja och majsolja. Den vanligaste efterrätten är färsk frukt som apelsiner, vattenmelon eller druvor. Invandrare från mellanöstern dricker oftast vatten eller ”ayran” (yoghurt/vattenblandning) till maten medan de som kommer från fjärran östern sällan dricker något alls till maten.
