Välj vad du vill laga. Därefter väljer du vad du har i kylen eller det du är sugen på!
Detaljerad sökning »Splittrad i öst och väst
Antalet kristna i världen är cirka 2 miljarder. Kristendomen är den största religionen i Sverige med 7,5 miljoner varav de flesta tillhör Svenska kyrkan. Övriga kristna i Sverige är ca 100 000 ortodoxa, ca 200 000 katoliker och ca 400 000 frikyrkliga. Bland frikyrkorna är Pingströrelsen, Svenska Missionsförbundet, olika Baptistkyrkor och Frälsningsarmén de största.
Kristna menar, precis som judar och muslimer, att Gud är en. Alla kristna tror dock på att Jesus är Guds son som tog på sig alla människors synder genom att dö på korset. Korset är den gemensamma symbolen för alla kristna.
Det var efter Jesus död som den kristna rörelsen uppstod. Kyrkan splittrades när de ortodoxa kyrkorna i öst gick sin egen väg. Mellan 800 – 1200 uppstod så den Romersk-katolska kyrkan i väst, som i sin tur splittrades på 1500-talet då de protestantiska kyrkorna uppstod. De ortodoxa kyrkorna är nationella, som t ex Grekisk-ortodoxa kyrkan. På samma vis har många länder sin egen ortodoxa kyrka, t ex den ryska, finska, serbiska och etiopiska. Den Syrisk Ortodoxa kyrkan är störst bland de ortodoxa kyrkorna i Sverige och de flesta av medlemmarna kommer från Libanon, Turkiet, Irak och Syrien. Romersk-katolska kyrkan är världens största kristna trossamfund med ca 1 miljard katoliker, medlemmarna i den Ortodoxa kyrkan är ca 150 miljoner.
Gamla testamentet och de tio budorden är viktiga för kristendomen liksom för judendomen. Men det är det Nya testamentet med berättelserna från Jesus liv som alla kristna har gemensam. I Nya testamentet upphäver Jesus många regler från Gamla testamentet, (bland annat förbuden mot viss mat) och menar att det viktigaste är att visa kärlek till sina medmänniskor.
På 1500-talet bröt Sverige med den Romersk-katolska kyrkan och år 2000 blev den Svenska kyrkan oberoende av staten och likställd med andra trossamfund. I dag är dopet vägen till medlemskap i Svenska kyrkan.
Högtider och måltider
På söndagar firas gudstjänst i de kristna kyrkorna. Prästen väljer ett ämne och talar om det med stöd av Bibeln. Annars finns det inga bestämda regler för bön, man ber när och så ofta man själv vill.
De flesta högtider är kopplade till Jesus liv eller död. I den katolska kyrkan är också Jesus mor, Maria eller Madonna, viktig och många högtider firas till minne av henne och till olika helgon.
Nattvarden är en bit bröd eller en oblat och lite vin som ska påminna om Jesus sista måltid och symbolisera Jesus kropp och blod. Att ta emot nattvarden är att ta emot Jesus.
Fastan är viktig inom Ortodoxa kyrkan. Under fastedagarna brukar man avstå från mat med animaliskt fett, kött, mjölk och ägg. Fisk får man däremot äta. De fastande får inte dricka eller äta före klockan 12 eller hålla fester under fastemånaderna.
Påsken är den största kristna helgen. Den är till minnet av Jesus lidande, död och återuppståndelse. Helgen förbereds med en fasteperiod.
I Ortodoxa kyrkan är annandag påsk "De dödas vilodag". Denna dag firas traditionellt och symboliserar segern över döden. I den Syrisk Ortodoxa kyrkan är det tradition att besöka släktingars gravar och be om nåd för de avlidna. Prästen går runt kyrkogården och håller en kort mässa vid varje grav. Man har med sig blommor och ljus men också bakverk och annat att äta. Både vuxna och barn leker med målade ägg, t ex ”picka ägg". Två personer håller var sitt kokt ägg i handen. en av dem slår sitt ägg mot motståndarens, så att äggens ändar träffar varandra. Den vars ägg går sönder har förlorat sitt ägg.
Juldagen, den 25 december, är den näst största kristna helgen, och firas av de flesta kristna till minne av Jesus födelse. Då är det vanligt med kalkon på julbordet i de engelskspråkiga länderna. Kalkonen kan komma från kalvinisternas "thanksgiving feast" sent i november. Att äta kalkon istället för gås är ganska nytt i England.
Julafton. I Sverige firar vi julafton som egentligen är upptakten till julen. Seden kan bero på att man ofta samlades dagen före jul. Då det var för tidigt att smaka julmaten bjöds man på dopp i grytan där skinkan kokades, ett sätt att mjuka upp det hårda brödet och få lite sovel därtill. Dopp i grytan är vanligt i de nordiska länderna, men det är bara i Sverige vi kallar julafton för ”dopparedan”.
Julafton med lutfisk är en gammal svensk sed som antagligen är från den tid då Sverige var katolskt. På julafton äter katoliker länder fisk och enkel mager mat. E julmässan på julnattens eller julkvällen, är det fritt fram för kött och bakverk.
Fettisdag förbereder man sig för fastan med en karneval. Karneval kommer från latinets carne vale, farväl till köttet. I Sverige äter man semla och i andra länder pannkakor med socker eller citron. I Sverige är semlan en tradition även för ickefastande, icke troende.
Marie Bebådelsedag är ett avbrott i fastan då man passar på att äta söta kakor i många delar av världen. I Sverige äter vi, troende eller ej, gärna våfflor och dagen kallas ”våffeldagen”.
S:t Patricks dag är en irländsk sed, en dag då man avstår från fastan och får lov att dricka alkohol. Traditionen finns fortfarande i Irland och Storbritannien. Denna dag firas lite här och var i västvärlden utan att man alltid vet varför och utan att fasta.
Påskafton firas med lamm och äggrätter efter påskmässan på kvällen. Lammet tillagas med rosmarin, timjan och lök, men inte med vitlök. I Latinamerika och Italien äter man bröd med ägg. Ofta är ett ägg målat på brödet medan man i England målar ett kors. Att måla kors eller en Jesusbild på ägget är katolskt och ortodoxt. Det första många fattiga åt efter påskens fasta var påskharen. Eftersom det var harens parningstid var den var lätt att fånga och påskharen blev en symbol för Guds nåd som belöning till de fattiga som fastat.
På askonsdagen och på långfredagen äter man fisk.
Den 6 december firas Sankt Nikolaus som var biskop i nuvarande Turkiet och god mot de fattiga, särskilt mot barnen. Det firas med att barnen får godis.
Att handla och äta
I kristendomen finns inga regler vad man får äta och inte äta. De upphävdes i Nya testamentet. Det finns traditioner som är knutna till högtiderna men några förbud som är knutna till tron finns inte.
Inom den ortodoxa kristendomen, där vi hittar många assyrier, syrianer, serber, greker, etiopier och ryssar, avstår många från matfett, vin och ibland kött 20 dagar före jul, 40 dagar före påsk samt på onsdagar och fredagar.
I Sverige är 80 procent av katolikerna invandrare från länder som Grekland, Jugoslavien, Turkiet, Mellanöstern, Afrika, Rumänien, Bulgarien, Syrien, Libanon, Ryssland, Estland och Finland. Självklart föredrar man då mat från sina hemländer och blandar gärna med svensk mat. Troende katoliker undviker dock att äta varmblodiga djur på fredagar och 40 dagar före påsken. Nuförtiden kan en troende katolik välja att avstå från något annat man tycker om, t ex godis, bakelser, alkohol, cigaretter eller t o m TV.
