Receptbanken

Välj vad du vill laga. Därefter väljer du vad du har i kylen eller det du är sugen på!

Detaljerad sökning »
Persilja
Persilja finns i två varianter, krusbladig och slätbladig persilja. Dessutom finns även persiljerot som används mer som en rotfrukt i både soppor och grytor. Den är inte så vanlig i butikerna men ibland så dyker den upp och då kan man passa på att prova hur den smakar.
 
Den har odlats och använts i det svenska köket under lång tid. Den är full med vitaminer och mineraler som A- och C-vitaminer, järn och kalcium.
Både stjälkar och blad kan användas. Den kan hackas och frysas ner och det går även att torka bladen. De båda varianterna skiljer sig åt i smak. Den krusbladiga känns mer stickig och den slätbladig anses vara mer aromatisk i smaken.
 
Persiljan används både som kryddning och som dekoration. Som krydda passar den till det mesta. Den kan ingå i kryddbuketten, bouquet garni, tillsammans med tex. mejram, lager och timjan.
Använd den gärna i soppor och grytor, såser och sallader eller omeletter.
Dess ursprung är troligen runt medelhavet och mellanöstern och är mycket vanlig i t ex det libanesiska köket där den används flitigt och rikligt i bland annat Taboule och många grönsaksblandningar.
 
Historiskt så har man funnit att den användes som både köksväxt och medicinalväxt på tidigt 1600-tal i Sverige. Att göra ett persiljeavkok och dricka som te är något som många än idag anser kan mota bort en begynnande urinvägsinfektion.
Här följer ett citat från C. E. Hagdahl, som vittnar om hur omtyckt den var.
 
"Persilja är måhända den mest kända och mest använda af alla våra kryddor; den anses öka aptiten, lifva matsmältningen och är genom sin mildhet behaglig för alla. Till vissa rätter i vår matlagning har den blifvit rent af ett behof, t. ex. till abborrar, stekta kycklingar, diverse fisksåser m. m. Man skulle nästan kunna säga: Tag persiljan från kokerskan, och hon urståndsättes att utöfva sin konst."
 
Ur Kok-konsten som vetenskap och konst av C. E. Hagdahl (1896)