2016 - det internationella baljväxtåret

 
Baljväxter - dessa fantastiska livsmedel behöver lyftas fram! Därför har FAO (FNs organ för livsmedel och jordbruk) utlyst 2016 till det internationella baljväxtåret. Baljväxter, dvs ärtor, bönor, linser och kikärtor, är livsmedel som spelar en stor roll i en för miljön och hälsan hållbar livsmedelkonsumtion.
Under senare år har baljväxterna åter gjort intåg i våra menyer efter att under många år begränsat sig till bruna bönor med fläsk och ärtsoppa. Idag kan vi köpa, enkelt tillaga och äta många olika baljväxter från både när och fjärran. De kan köpas torkade, konserverade och färdigkokta, frysta eller i färdiga rätter. Ett av målen med det internationella året är att öka medvetenhet om baljväxternas fördelar och uppmuntra människor att prova på.

Stor variation
Baljväxter används traditionellt i nästan alla kulturer där odling kan ske. Därför är receptskatten stor, omväxlande och en härlig inspiration för nyfikna matlagare. Chili-Con-Carne och ärtsoppa med fläsk är exempel på hur baljväxter och kött samsas i en maträtt, där köttet drygas ut, men dessa rätter kan förstås också göras vegetariska.
I de nordiska näringsrekommendationerna konstateras att baljväxter ingår som en naturlig del i ett hälsosamt matmönster och vi uppmuntras att öka vår konsumtion. Baljväxterna innehåller bra med protein, fiber och mineraler och håller oss mätta länge. De kan fungera på tallriken både som proteinkomponent, som grönsak, istället för ris och pasta och sås. Och även i desserter, kakor och bröd.

Utvecklingspotential
Baljväxterna kan användas bara kokta i många olika typer av rätter men kan också förädlas och processas till många olika typer av livsmedel. Soja används sedan länge till t ex tofu, tempeh och miso. Men ibland kan dessa livsmedel göras på andra baljväxter än soja. T ex kan en speciell sorts lupin, sötlupin, användas för att göra tempeh. Gula ärtor kan i större uträckning användas i något som liknar falafel. Bondbönor är en annan sort som har utvecklingspotential. Idag finns det flera olika sorters svenskodlade baljväxter på marknaden och försökodling pågår för att se vilka sorter som passar.

Många fördelar
Förutom att baljväxter är goda, näringsrika och variationsrika har de många andra fördelar. T ex har baljväxter ett mycket lågt matsvinnsavtryck och är även vattensnåla att producera, speciellt jämfört med andra animaliska proteinkällor. En annan fördel är att baljväxter kräver minimal process och ingen nedkylning som gör processen energisnål. De kan också magasineras länge utan att näringsvärdet går förlorat. Baljväxter fixerar kväve från luften och är därför är värdefull i en god växtföljd och är samtidigt en bra proteinkäla som foder.

Kostnadseffektiv näringskälla
Baljväxter är en ypperlig källa till kostnadseffektiva och växtbaserade proteiner och aminosyror för den ökade mängden människor i världen. Under de kommande 40-50 åren kommer jordens befolkning att öka med omkring 3 miljarder människor. Då kommer baljväxternas proteiner väl till pass.
De kan också konsumeras i mycket högre grad för att bekämpa övervikt och livsstilssjukdomar som beror på felaktiga matvanor.

Cecilia Sassa Corin, Matkonsult feb 2016