Receptbanken

Välj vad du vill laga. Därefter väljer du vad du har i kylen eller det du är sugen på!

Detaljerad sökning »

Hushålla med matpengarna

I genomsnitt lägger svensken bara ca 12 % av sin inkomst på mat. Men maten kan vara en större andel av hushållets kostnaderna t ex om hushållet har låg inkomst eller om familjen är stor. Livsmedelspriserna har ökat mycket den senaste tiden och det har blivit kännbart för många, inte minst då även kostnader för t ex el har ökat samtidigt. Det positiva är att summan kan påverkas av våra val och genom planering av måltider, inköp och inte minst av inte slänga någon mat.

För den som t ex studerar och lever på lånade pengar eller har begränsade resurser blir kostnaderna för mat kännbara. Det är därför av stor vikt att hushålla med matpengarna så de ändå räcker till bra och hälsosam mat.

       

Skäliga matkostnader

Konsumentverket har ett hjälpmedel som heter ”Koll på pengarna” som uppdateras varje år. Där finns aktuella siffror på skäliga kostnadsposter i olika hushåll och hjälp för att göra en individuell budget. Dessa siffror är en bra utgångspunkt för hur mycket pengar som är skäligt att lägga på mat varje månad. Det kan vara bra att utgå från Konsumentverkets beräkningar men siffrorna kan behöva justera något för faktiska kostnader och egna förutsättningar.

Mat för en vuxen som äter alla måltider hemma (eller gör egna matlådor) kostar ca 3400 kr i månaden (Kolla på pengarna 2023, med en variation mellan 3100 kr till 3600 kr). I Konsumentverkets siffror kan du även finna skäliga kostnader för barn och ungdomar i olika åldrar. För den som äter mycket ute eller köper dyrare produkter kan kostnaderna öka betydligt. Men många lägger både mer och mindre än så på mat. Notera att flera olika händelser den senaste tiden gör att livsmedelspriserna snabbt kan ändras och behöva justeras.

Matsedeln i ”Koll på pengarna” finns på Konsumentverkets hemsida och består av en fyraveckors näringsberäknad matsedel som täcker dagsbehovet ev energi och näring. Matsedeln består av frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål. Pengarna ska alltså räcka till vardagsmat men de flesta människor har också behov av att någon gång ibland ha fest eller kanske bjuda någon gäst på mat. Maten får inte bli för dyr, men matpengarna får heller inte bli så snålt tilltagna att de inte räcker för att handla varierad och nyttig mat eller att ibland ha något litet extra.

Utöver de pengar som behövs för mat så tillkommer kostnader för hygienartiklar och förbrukningsvaror som toalettpapper, tvätt- och rengöringsmedel mm som ofta handlas samtidigt som inköp av mat görs. Så tänk på det om pengar sätts in speciellt på ett konto för inköp.

Var medveten om att matkostnaderna kan öka för ensamhushåll och för den som har fördyrande specialkost. Det kan skilja mellan olika landsdelar vem och hur specialkostprodukter, näringsdrycker och sondnäring betalas.

Ett enkelt sätt att hushålla med matpengarna är att göra matlådor istället för att köpa mat ute eller på restaurang och att ta vara på rester. Att äta mat ute kan innebära bra variation och vara bra alternativ ibland, men var uppmärksam på att det kan öka kostnaderna betydligt att äta, fika, köpa kaffe eller glassen ute. En utelunch kostar ofta över 100 kr och en kaffe kanske 40 kr. Det blir mycket pengar på en månad om det görs ofta. 

Återkommande småköp blir mycket pengar i långa loppet. Räkna t ex ut vad en veckorförbrukning av godis, fika eller utelunch kostar och vad det innebär i kostnader på ett år. På samma sätt kan du vända på exemplet och visa vad individen kan spara på att begränsa småköpen av saker som är mindre hälsosamma eller dyrbara.

Hushålla med matpengarna

  • Inventera vad som finns hemma innan du bestämmer kommande meny och inköpslistan sammanställs. Utgå gärna från sådant som behöver gå åt när du gör matsedel och skriver inköpslista.
  • Det är en bra idé att handla när du är mätt för då är det lättare att hålla sig till listan.
  • Planera matsedel och laga gärna ett antal rätter som passar extra bra till matlåda och att frysa in. Med en planerad matsedel som bidrar till mättnad minskar risken för impulsinköp av fördyrande snacks och mellanmål.
  • Planera för matlådor om det är aktuellt.
  • Planera gärna in ett par riktigt billiga maträtter varje vecka så det kan finnas utrymme till något lite dyrare till t ex helg eller fest. T ex kan soppa, grytor, växtbaserad mat och resträtter eller mat med sådan du odlar eller plockar själv bli billig mat.
  • Planera maten efter tallriksmodellen. Det är bra för både ekonomin, miljön och hälsan.
  • Basmat som spannmål, potatis, pasta och bröd är prisvärd mat. Låt dessa spela huvudrollen tillsammans med baljväxter och grönsaker och samtidigt som kött- och fiskportionerna är balanserade.
  • Köp frukt och grönt efter säsong. Morötter och andra rotfrukter, olika former av kål, lök och baljväxter är ofta prisvärda. I säsong är både priserna och kvaliteten är som bäst.
  • Köp gärna frusna grönsaker, kryddgrönt och bär som har bra kvalitet, är lätta att tillaga och där matsvinnet i princip är noll.
  • Ägg, sillflundror, köttfärs och även kyckling är exempel på animalier som vanligen är mycket prisvärda. 
  • Se till att det finns en termometer i kylskåpet och att temperaturen är runt 4-6 grader så håller maten längre än om den är förvarad vid högre temperatur.
  • Lukta och smaka på maten och den passerat bäst före-datumet. I de allra flesta fall kan den ätas så länge den luktar, smakar och ser bra ut.
  • Frys in eller tillaga maten innan sista förbrukningsdagen passerat.
  • Frys gärna in bröd skivat eller portionsbitar av olika typer av mat så det är enkelt att ta fram lite i taget.

 

Prisvärda maträtter

Det finns många maträtter som kan lagas till ett bra pris. Bland det billigaste du kan laga är ärtsoppa, speciellt om du lagar den vegetariskt. Och över huvud taget är soppa en riktig räddningsrätt liksom grytor och äggrätter. Rotfruktsplättar och raggmunkar ska inte glömmas bort. Egna storkok av baljväxter är mycket prisvärd mat. Färska sillfiléer är förhållandesvis billig och hälsosam fisk. Potatis, pasta, gryn och bröd är basmat som gärna får vara stomme i maten. I gratänger och puddingar kan små mängder kött och fisk räcka långt. 

Passa gärna på att köpa av butikens "laga och ät snart", dvs varor med kort datum och använd dem omgående eller frys ner. Det är bra för både din egen ekonomi och klotet om vi köper och äter mat som annars skulle bli avfall.

 

Mer om matkostnader

Kidneybönbiffar | Chili con chicken | Morotssoppa | Linssoppa | Omelett | Ugnspannkaka med spenat | Bakad potatis | Stekt sill med potatismos | Stekt sill i ättikslag | Rårakor |

 Fler förslag på prisvärda maträtter

Sammanställt av Cecilia Sassa Corin, Matkonsult, Hushållningssällskapet dec 2020