Ge barnet en bra matstart!

Barn visar olika mycket intresse för mat och vid lite olika ålder. Genom att erbjuda barnet att smaka mat  med olika smak, konsistens och färg kan intresset för varierad mat underlättas. Från ca 4 månader lär sig barnet, i olika takt, att äta mat med allt fastare konsistens och att tugga. Det är också nu vi kan grundlägga många bra hälsovanor kopplade till mat och dryck.

En bebis börjar ofta visa intresse för annan mat än bröstmjölk (eller modersmjölksersättning) när hen är mellan fyra och sex månader. Passa på att låta din bebis smaka på pyttelite av din egen mat när du själv äter. Det spelar inte så stor roll vad barnet smakar så länge det bara handlar om en sked vanlig mat eller två. När det blir lite större mängder mat så finns det några korta regler att följa, t ex att vara försiktigt med salt.

Näringsrik mat fördelad över dagen

Bebisar behöver ungefär samma näringsämnen och samma typ av mat som du själv – näringsrik och varierad mat fördelad över dagen. Men små barn har extra högt näringsbehov – de växer så de knakar och deras organ är ännu inte färdigutvecklade. Då behövs det viktiga ämnen att bygga upp de olika organen av och energi för tillväxt.  Därför ska barnet inte dricka eller äta skräpmat som t ex godis, glass, läsk, saft, kakor, snacks och liknande.

Matglädje för små magar

De första smakportionerna är pyttesmå och då handlar det mest om att väcka barnets nyfikenhet för vanlig, bra mat. Barnet ska tycka att det är roligt och spännande att smaka olika grönsaker, frukter, fisk och vad det nu kan vara. Barnen ska helt enkelt lära sig att hantera mat med olika konsistenser; tugga, svälja och att uppskatta olika smaker. Allt eftersom barnet äter mer mat blir näringsaspekten viktigare.
De flesta barnen vill känna på maten med fingrarna och kanske uppleva hur det känns att pressa maten i handen och genom fingarna… En del barn vill redan från start ha en egen sked att äta med, även om de inte lyckas få den till munnen. Räkna med ett visst mått av kladd.
Det finns barn som är mer ointresserade av mat än de flesta andra. En del blir intresserade lite senare och andra tycker att mat är roligast om de får äta från mammas eller pappas tallrik. Det finns också barn som aldrig gillar konsistensen av puré.

Anpassa familjens mat till bebisen – rationellt och bra

Genom att anpassa konsistensen, salthalten, fetthalten och mängden mat kan du enkelt laga mat själv till din bebis. Det är varken svårt eller tidskrävande. Eftersom du ändå skall laga mat till dig själv, och kanske resten av familjen, kan du lätt fixa mat till alla på en gång. Genom att serielaga och frysa in t ex puréer, frikadeller, sås och mixade bär i små mängder blir det rationellt och enkelt att fixa smakportioner och mat de dagar som din egen mat inte passar till en bebis. Att äta tillsammans med bebisen är ett av de viktigaste råden vi kan ge – då kan du och andra runt bordet föregå med gott exempel och visa hur en måltid går till och förmedla ett sund förhållningssätt till bra mat.

Från släta lösa puréer till mat att tugga

De första som barnet smakar, mellan 4-6 månader, behöver vara lös och slät puré och ganska ”såsig”.  Allt eftersom kan maten bli tjockare i konsistensen, sedan finhackad, mer och mer grovhackad och också bitar att tugga och knapra på. Att tugga och svälja kräver koordinationsförmåga i mun, svalg och tunga. Den förmågan utvecklas olika tidigt hos olika barn men behöver också tränas.  Genom att låta barnet få olika konsistens på maten så kan även talets utveckling stimuleras.

Många tror att barnet måste få tänder för att kunna tugga. Men mycket mat kan finfördelas med käkarna som är hårda eller pressas sönder mellan tungan och gommen. Däremot är det svårt att ”mala” sönder viss typ av mat utan kindtänder. Helt kött och grovriven råkost är exempel på mat som är svår att tugga sönder även efter att barnet är ett år. Men finriven råkost och finskuret kött (eller färs) brukar gå bra. Speciellt om du blandar det med lite sås. Ibland kan det vara lättare för ett barn att knapra på en rå morotsbit än att äta grovriven morot.

Smak är en vanesak
Redan under fosterstadiet lär barnet börja vänja sig vid olika smaker beroende på vad mamman äter. Under livets första månader känner de matdoft i olika miljöer. Om barnet ammas blir det också en viss variation i smakerna eftersom många livsmedel och kryddor som mamman äter smaksätter bröstmjölken. Mycket tyder på att barn till mammor som äter många olika typer av livsmedel och kryddor lättare accepterar olika typer av mat. Det gäller alltså att redan tidigt låta barn få känna mångas olika smaker. Det underlättar allsidigt ätande.
Söt smak behöver vi i princip aldrig lära oss att tycka om eller vänja oss vid. Det ligger nedärvt och var inget större ”problem” innan det fanns billigt, industrialiserat och helt näringstomt socker. Men idag behöver vuxna hjälpa och handleda barn till att uppskatta olika smaker som t ex syrliga och beska smaker eller olika kryddor. Och att begränsa näringsfattig skräpmat.
Det kan ta 20 gånger att lära sig att tycka om en ny maträtt. Därför gäller det att ha tålamod och ge barnet upprepade tillfällen att smaka samma maträtt. Men tvinga aldrig barnet, det ger bara tråkiga minnen. Påminn, uppmuntra, erbjud och förslå barnet att smaka, av fri vilja.

Krydda gärna men var försiktig med salt

Små barns njurar är inte färdigutvecklade och tål inte salt på samma sätt som äldre barn och vuxna. Små mängder salt är dock ingen fara, som t ex om barnet smakar en sked eller två av familjen mat. Inte heller är salt i matfett något problem eftersom matfett används och äts i små mängder. Men salta inte maten till barnet.  Däremot är det inget som hindrar att smaksätta barnets mat med andra kryddor utan salt. Variera mellan örtkryddor, curry, garam masala, peppar och andra kryddor som inte innehåller salt.
Lagar du mat till hela familjen kan du ta bort mat till barnet innan du saltar resten av maten. Småbarnperioden är ett utmärkt tillfälle för alla i barnets familj att vänja sig vid mindre salt mat. De allra flesta svenska äter för mycket salt så varför inte passa på att minska på saltet. Dock finns det ingen anledning att dra ner allt för mycket på saltet för vuxna och större barn, det verkar inte finns några hälsofördelar med det, snarare tvärt om. Det salt som används skall helst vara berikat med jod som är viktigt för sköldkörteln. Det gäller människor i alla åldrar.

Vatten är bästa törstsläckaren
Vänj barnet vid att släcka törsten med vatten! Det är en fantastiskt bra vana att ha med sig hela livet. Vatten är också en mycket bra måltidsdryck. När barnet är runt året kan också mjölk vara en bra dryck, till t ex mellanmål och frukost.

Du kan se exempel på hur du kan laga barnmat på filmer här.
För mer utförliga råd om matval för barn kan du läsa på livsmedelsverket.se

Välj bort vissa livsmedel
Barnen kan äta det mest men det finns några livsmedel som vi ska vara försiktiga med till små barn.

Opastöriserad mjölk – servera det inte till barn eller vuxna utan att koka upp den först
Gröna bladgrönsaker (t ex spenat, ruccola) – vänta tills barnet är ett år pga hög mängd nitrat. Efter ett år öka mängden och då anses gröna baldgrönsaker mycket nyttiga.
Grön eller skadad potatis – kan innehålla solanin som kan ge kräkningar och diarré. Skala gärna potatis till barn under ett år.
Honung – kan i sällsynta fall innehålla sporer som kan omvandlas till bakterier och bilda gift.
Riskakor och risdryck – innehåller höga halter kadmium. Sammanlagt bör barnet inte äta ris, risgröt, risnudlar och rismellanmål oftare än fyra gånger i veckan.
Salt – krydda gärna men var försiktigt med salt, saltblandade kryddor, soja, buljonger mm. Vänta med charkprodukter (t ex korv, skinka, kassler) och salta snacks.
Socker – undvik sötade livsmedel och drycker så långt det går. Socker ger bara tomma kalorier.
Hela nötter och jordnötter – hacka dem eller mal så de inte sätter hela nötter i halsen.
Fänkålste – effekterna på små barn är okända och därför avråds både barn och ammande från att dricka fänkålste.

Fördelar med att laga egen bebismat

• Du kan lägga varje livsmedel för dig på tallriken istället för att allt är ihoprört som i barnmatsburkar
• Barnet kan vänja sig vid många olika smaker och konsistenser
• Barnet lär sig tycka om den maten som familjen äter
• Det är roligt och gott. Maten får ofta vackrare färger och mer smak av de vanliga livsmedlen.
• Pedagogiskt och bra om föräldrar och barn äter samma typ av mat
• Du har större chans att välja hur och var livsmedlen är producerade
• Maten kan lagas av det du själv odlar
• Ekonomiskt – ungefär halva priset

I broschyren Matstart finns också mer information och recept

Informationsfilmer om att laga egen barnmat

Läs mer om mat för spädbarn och barn på livsmedelsverket.se

 

Författare Cecilia Sassa Corin, matkonsult, Hushållningssällskapet. Okt 2017