Bildkälla:Shutterstock

Mjölkallergi och laktosintolerans

Mejeriprodukter kan ställa till med olika typer av problem för den som har allergi, är laktosintolerant eller har andra typer av överkänslighet. Symtomen kan variera liksom orsakerna bakom besvären.

Skilj de två vanligaste problemen åt:

• Vid allergi mot mjölkprotein ska samtliga mejeriprodukter och livsmedel som innehåller mejeriprodukter utgå.

• Vid laktosintolerans, behöver mer eller mindre laktos (mjölksocker) uteslutas. Laktosintolerans är ingen sjukdom utan en nedsatt förmåga att bryta ner laktos

 

Mjölkproteinallergi

Vid en mjölkproteinallergi reagerar immunförsvaret mot det mjölkprotein som finns i alla mejeriprodukter. Därför ska alla livsmedel som kan innehålla mjölk eller andra mejeriprodukter uteslutas.

Varierande symtom
Symtomen varierar mellan allt från lindriga eksem till allvarliga symtom från exempelvis andningsvägar. Var mycket uppmärksam och utesluta allt om personen får allvarliga symtom. Läs ingredienslistor noggrant och förvissa dig om att du förstår vad maten innehåller så den allergiske inte får i sig fel mat.

Växer ofta bort inom ett par år
Mjölkproteinallergi är vanligast hos små barn och växer ofta bort innan barnet är 2–3 år. Men en allergi kan uppkomma och försvinna när som helst i livet. I de fall det inte växer bort är det vanligt att personen är allergisk mot flera olika livsmedel.
Om en mjölkallergi håller på att växta bort och ger mindre besvär i form av till exempel obetydliga eksem, kan ibland sjukvården lätta lite på dieten. Rådgör alltid först med sjukvården.

Gott om växtbaserade alternativ till mejeri
När du handlar och lagar mat till någon med mjölkproteinallergi så kan det vara enklast att utgå från rena (oblandade) råvaror. Läs ingredienserna på alla livsmedel och förvissa dig om att ingen mjölk, ost eller annan mjölkinnehållande ingrediens ingår.
Mjölk har högt näringsvärde, bra egenskaper och är förhållandevis billigt och ingår därför i många olika hel- och halvfabrikat. Se upp med alla hel- och halvfabrikat, kryddor och godis med mera.

I matlagningen ska smör och margarin bytas ut mot olja eller mjölkfritt margarin. Mejeriprodukter kan bytas ut mot växtbaserade mjölk-, grädd- eller ostliknande produkter. Använd helst produkter som är berikade med vitamin D och kalcium, särskilt de äts ofta och i större mängd. Växtbaserade drycker och ”gurtar” ska vara berikade med vitamin D, men det är inte alla som är berikade med kalcium. Läs på förpackningen.
Idag är det allt fler som söker växtbaserade och veganska produkter så utbudet och ersättningsvaror blir allt större. Produkter som är märkta veganska är ju också mjölkfria, vilket kan underlätta vid inköp.

 

Laktosintolerans

Laktos (mjölksocker) är en disackarid (dubbel sockerart) som finns naturligt i mjölk. Energin från mjölksockret bara tas upp från tunntarmen om den är delad i enkla sockerarter.
Vid laktosintolerans har tarmen nedsatt förmåga att bryta ner laktos i enkla sockerarter. Mängden av enzymet laktas som spjälkar (delar) mjölksockret i mindre delar kan försvinna delvis eller helt. Därför är olika individer olika känsliga för att äta och dricka mat med laktos. En del tål mer laktos, andra mindre.

Om mjölksockret förblir intakt, utan att spjälkas, transporteras det ner till tjocktarmen. Där kan laktosen bli mat/energi till tjocktarmens bakterier. Blir det för mycket laktos i tjocktarmen kan det orsaka tarmproblem, mindre eller större. Små mängder laktos som kommer ner till tjocktarmen kan ibland bakterierna ta hand utan att det ger oss besvärande symtom. Det beror bland annat på vilka bakterier som finns i tarmen.

Låt sjukvården ställa diagnosen

Laktosintolerans är mycket ovanligt hos spädbarn och småbarn. Bröstmjölken innehåller mycket laktos och medfödd laktosintolerans är därför ytterst ovanligt. Däremot är det ganska vanligt att laktosintolerans uppträder med stigande ålder, speciellt för människor som inte har sina genetiska rötter i norra Europa.
 

Laktosintolerans kan också vara ”förvärvad” och uppkomma efter t ex efter en kraftig mag- eller tarmåkomma, eller vid obehandlade tarmsjukdomar som t ex celiaki. Vid tarmskador i övre delen av tunntarmen, som till exempel vid obehandlad celiaki (glutenintolerans), är symtom som laktosintolerans vanligt. Låt därför sjukvården ställa diagnos så du inte missar den bakomliggande orsaken till laktosintoleransen. Om en person utesluter laktos och känner sig lite bättre, finns risk att celiakin aldrig upptäcks. (obehandlad celiaki kan ge olika besvär och skador, sjukdomen ska behandlas med glutenfri kost för att undvika framtida problem som t ex benskörhet).

Vanligen, men inte alltid, återkommer förmågan att bryta ner laktos hos en person med celiaki efter att de fått sin diagnos, ätit glutenfritt och tunntarmen läkt. Enzymet lakas (som spjälkar laktos i mindre bitar) bildas normalt i samma område i tunntarmen som blir skadad av gluten vid celiaki.

Vi problem från magen, t ex vid IBS, är det inte bara laktos eller mjölk som kan ge besvär. Det kan lika gärna vara andra livsmedel, andra sockerarter eller fiber som ställer till problem, och inte laktos.
 

Symtom från mage och tarm
Symtomen vid intag av för mycket laktos kommer främst från mage och tarm i form av gaser, körningar och diarré (samt ibland förstoppning). Det kan vara obehagligt och jobbigt, men är egentligen inte farligt.
I Sverige är 4–10 % laktosintoleranta.

Hur mycket mjölksocker och mejeriprodukter som en laktosintolerant person tål, kan variera mellan olika individer och mellan olika typer av måltider. En del tål lite laktos i samband med en måltid, men har svårt att klara mjölk och laktosinnehållande livsmedel på fastande (tom) mage.

Laktosreducerad mat räcker för många

De flesta laktosintoleranta klarar 5–7,5 g laktos per dag utan att få besvär. Det motsvarar 1–1½ dl mjölk. Fördela mängden laktos över dagen. Vissa personer tål mer.

Detta innebär i praktiken att den laktosintoleranta kan äta ”vanligt” smör och margarin samt hårdost. De ska se upp med mjölkrika maträtter som t ex risgrynsgröt, pannkakor, vit sås, risgrynspudding, stuvade makaroner/grönsaker/potatis osv.  Där behövs oftast andra alternativ. Ibland kan det räcka med att byta ut bara vissa komponenter av en måltid som t ex en mjölkrik sås eller att utesluta vanlig mjölk som dryck. Varje person måste testa sig fram.

På livsmedelsverket.se finns tabeller över mängden laktos i olika livsmedel. Du behöver ta hänsyn både till hur hög halten laktos är i livsmedlet per 100/gram men också hur mycket du äter av livsmedel. Innehåller en portion sås t ex 2 msk vispgrädde är det totalt ca 1 g laktos i såsen. En nmängd som fungerar för de allra flesta. Du behöver också ta hänsyn till om det är flera olika komponenter i måltiden som innehåller laktos. 1 gram laktos i förrätten, 2 gram i huvudrätten, 2 gram i desserten…Det kan bli mycket om det läggs ihop.

Kost pch Närings rekommendationer avseende specialkost och anpassade måltider i förskola och skola innebär en maträtt med max halt 3 g laktos per måltid passar de allra, allra flesta med laktosintolerans. I de fallen rätten innehåller under 3 g laktos behöver inte specialmat lagas och serveras. Dock ska alltid laktosfri mjölk erbjudas som dryck.

Att räkna ut mängden laktos:

Vanligen anges inte mängden laktos i näringstabeller och i näringsdatabasen på livsmedelsverket. Där anges i de flesta falla bara totala mängden disackarider och disackariden sackaros (vanligt socker, men som också finns i t ex frukt, bär, rotfrukter). Andra typer av disackarider förekommer mycket sparsamt i mat.

Du behöver bara uppmärksamma laktos om något mjölkinnehållande livsmedel ingår i maten – vegansk och mjölkfri mat ska inte innehålla laktos. Hårdost är alltid laktosfri så den behöver du inte räkna på.

Två exempel:
I sockersötad fruktyoghurt ingår alltså både sackaros (från socker och ev frukt/bär) och laktos. Använd då följande uträkning:

Gram disackarider – gram sackaros = gram laktos.
I en naturell yoghurt: gram laktos är samma som gram disackarider

Laktosfria produkter eller reducerad mängd

Det finns många olika laktosfria mejeriprodukter som kan användas istället för ordinarie produkter. Vanligen är dessa produkter dyrare än de som innehåller laktos.
Ibland kan det vara tillräckligt att bara minska mängden av de vanliga mjölkprodukterna. Hårdost är alltid laktosfri. Smör och margariner innehåller bara lite, lite laktos och i princip aldrig symtom hos en person med laktosintolerans.

Många tål yoghurt, fil och andra syrade produkter bättre än vanlig mjölk. I de syrade produkterna har mjölksyrabakterier brutit ner en del av mjölksockret och omvandlat dessa till mjölksyra, varför produkterna innehåller mindre mjölksocker än mjölk. Samtidigt har produkterna blivit lite syrliga vilket bidrar till en lite långsammare magsäckstömning.
Grädde innehåller mindre mängd laktos än mjölk per deciliter. Om vi i en sås, istället för att använda mjölk, använder en mindre mängd grädde plus vatten, kan vi sänka mängden laktos utan att använda de laktosfria produkterna. Det kan fungera bra för de som tål lite laktos.

Det finns många olika växtbaserade produkter som kan användas på samma sätt som mjölk, yoghurt, fil, grädde, glass och färskost. Dessa brukar fungera utmärkt och kan vara ett alternativ till de laktosfria mejeriprodukterna. Använd gärna produkter som är berikade med vitamin D och kalcium om du använder dem ofta.

Enzympreparat

Det finns droppar, tabletter eller kapslar som innehåller enzymet laktas. Laktas bryter ner laktos (mjölksocker) och kan mildra symtomen. Att använda enzympreparat i samband med måltiden kan underlätta när mängden laktos i måltiden ar okänd, som till exempel vid måltider utanför hemmet. Produkterna fungerar olika bra for olika individer, sa prova gärna hemma först.

Cecilia Sassa Corin, Matkonsult Hushållningssällskapet Västra, uppdaterad nov 2020