Välj vad du vill laga. Därefter väljer du vad du har i kylen eller det du är sugen på!
Detaljerad sökning »Judiska högtider
Shabbaten firas på fredag kväll. Då samlas hela familjen vid ett dukat matbord och sabbatsljusen tänds. Fadern välsignar barnen och läser en bön över en bägare med vin och två flätade bröd sk. challahbröd el. challebröd. Sedan äter man och sjunger andliga sånger tillsammans. Måltiden kan bestå av gefillte fisch (fiskbullar) som förrätt därefter soppa och sedan en huvudrätt som oftast är en kötträtt samt en dessert. På lördagen är det gudstjänst i synagogan i två till tre timmar. Man kan både komma och gå under olika tider. Efter gudstjänsten umgås man med sin familj och sina vänner. Maten under sabbatsdagen är förberedd sedan tidigare och äts ofta kall eftersom det är en vilodag.
Att arbeta är inte tillåtet, det är däremot tillåtet att studera religion och njuta av sitt liv. På lördagen vid skymningen avslutas sabbaten med en ceremoni då en bägare fylls med vin tills den flödar över. Det symboliserar hur fylld av framgång den kommande veckan skall vara.
Chanuka, ljusfesten, firas i åtta dagar i slutet av december, till minne av återerövrandet av det judiska templet i Jerusalem år 165 fvt. Man tänder ett ljus varje kväll tills den åttaarmade ljusstakens alla ljus brinner. Det symboliserar ett mirakel, då oljan som skulle räckt till ljus i ett dygn, räckte i hela åtta. En modern tradition är att ge varandra gåvor i samband vid ljuständingen.
På chanuka äter man gärna friterad mat (en anspelning på undret med tempeloljan) och då alldeles speciellt en rätt som på jiddisch kallas latkes – potatisplättar/rårakor, stekta i olja. Dessutom serveras ett annat måste, nämligen nyfriterade munkar.
Pesach, påsk, firas till minnet av då det judiska folket befriades ur slaveriet hos egyptierna. Helgen kallas "Det osyrade brödets högtid". Under sju dagar får inget syrat (jäst) bröd finnas i huset. Dessutom storstädar man hemma, det är viktigt att alla smulor från jäst bröd kommer bort. Man byter också porslinet mot ett speciellt porslin som man använder just till pesach. Höjdpunkten är måltiden Seder. Seder betyder ordning.
De framdukade rätterna symboliserar olika saker ur historien:
- charoset är en blandning av malda äpplen, nötter och kryddor som ska representera det murbruk som användes för att bygga de egyptiska städerna.
- saltvatten blandas i en skål för att påminna om de tårar som folket fälld
- bittra örter påminner om slaveriets bitterhet
- matzha är det osyrade bröd som inte hann jäsa vid flykten
Under sederkvällen smakar alla av det som dukats fram på sederfatet; matzebrödet, grönsakerna, de bittra örterna och charoset ”murbuket”. När man väl kommit till själva måltiden hör det till traditionen att inleda denna med ett kokt ägg som doppats i saltvatten.
Så här kan menyn se ut på sederkvällen:
- Hårdkokt ägg med saltvatten
- Gefillte fisch
- Hönssoppa med kneidel
- Kötträtt, kokt potatis, grönsallad
- Dessert, t.ex. fruktsallad
Rosh Hashana, det judiska nyåret som infaller under hösten och inleder tio botdagar och avslutas med försoningsdagen Jom Kipur.
Måltiderna under nyårshelgen brukar bestå av rätter som innehåller mycket sötma. Det söta står för önskan om ett gott nytt år. Challebröden bakas runda istället för avlånga och man lägger russin i degen för att de ska bli saftiga och söta. Den runda formen symboliserar det långa livet, eller kanske till och med det eviga livet. Man doppar gärna brödet i honung. Det är vanligt också att man doppar klyftor av äpple i honung under nyårshelgen.
Purim är en av de gladaste judiska högtiderna och firas den 14:e dagen i månaden Adar, vanligtvis i mars. Högtiden firas till minne av hur det judiska folket genom årens lopp räddats räddades från förintelse. Fester och maskerader tillhör firandet. Purim betyder lott och syftar på att den onde Haman drog lott om vilken dag judarna skulle utrotas. Under Purim läser man högt ur Esters bok. När namnet Haman hörs stampar man i golvet och för oväsen. Egentligen finns det bara en rätt som är helt typisk för helgen och det är en kaka som har en trekantig form och är fylld med vallmoblandning eller sylt (homentashen – jiddish, eller oznei haman – hebreiska). En viktig tradition på purim är att ge bort en matgåva till sina vänner. Från början gjorde gav man gåvan till de fattiga inom församlingen för att de också skulle kunna glädja sig under purimhelgen.
Traditionen kallas "mishloach manot" och betyder ungefär "att skicka en portion".
Sukot – Lövhyddofesten
Sukothelgen infaller på hösten under skördesäsongen. Helgen varar i åtta dagar men det är bara de två inledande och avslutande dagarna som är helgdagar. I måltiderna, som traditionellt äts i en sukka (lövhydda – el uteplats med lövtak) äter man mat som anknyter till årstiden. Det betyder att man äter mycket höstgrönsaker samt t.ex. pumpa och kål. En rykande varm soppa är vanligt på menyn. Challebröden som man äter är runda och man serverar honung och äpplen även under denna helg.
Läs mer om judiska mattraditioner genom länkarna här nedan:
» Judendom - Synagoga, Tora och Talmud
» Att handla och äta kosher
